fredag 15 augusti 2014

Utrustning: Bygge av jäskammare

Vi har på sistone börjat intressera oss mer för belgiska stilar, framförallt saison. Känns som om det är något vi kommer brygga mer av då vi kommer brygga mindre APA, IPA, porter och stout framöver. Problemet med saison för oss är den högre jästemperaturen, något som vi har svårt att få i vår ganska stora svala källarlokal. Dessutom så har vi förstått att det är lämpligt att börja på en något lägre nivå för att sedan efter ett par dagar höja temperaturen. Något som även det blir svårt att åstadkomma i en lokal.

För att lösa det här problemet så kom vi fram till att vi behövde bygga något som:
  • man kunde få en högre temperatur i (19-24 C)
  • man kunde höja temperaturen ytterligare (24-28 C) på ett snabbt och enkelt sätt
  • kunde rymma våra 60 liters jäshinkar
Av en händelse såg jag att en annan hembryggare i Göteborg (Justin) byggt något som skulle klara dessa krav av ett kylskåp, en frostvakt och en stc-1000. Vi hade redan fått ett kylskåp av Justin så det var ingen stor kostnad att köpa en frostvakt och beställa hem en stc-1000 från Ebay. Kollade även av med Justin så att det var ok att vi mer eller mindre kopierade hans idé och även att det var ok att skriva det här blogginlägget. Vi vill inte på något sätt ta åt oss äran för någon annans idé.

Det tog ett tag innan vi hade köpt in alla grejer och fått en gemensam lucka i våra privata scheman så vi kunde få tummen ur att göra detta bygget.

Men först en liten inköpslista på elektriska grejer från Jula:
Lite inköp från Jula
Men tillbaka till själva bygget. Vi började lite enkelt med att tömma kylskåpet på hyllor för att sedan passa in träskivan som jäshinken skulle stå på. Ben undertill sattes dit för att försäkra om att den skulle klara vikten från jäshinken.

Hylla längst ner med ben till jäshinken
Efter det började vi så smått med det elektriska genom att göra hål för stc-1000 och tre kabel hål i en kopplingslåda.  

STC monterad i kopplingslådan

Sedan skapade vi tre kablar, en för matning av stc-1000 med ström, en från stc:en till värmekälla (frostvakt) och slutligen en från stc:en till kyla (kylskåpet).

Tre kablar

Tre kablar inkopplade till kopplingslådan
Att koppla ihop en stc-1000 utan el kännedom kan vara lite klurigt. Tack och lov så är Hasse en gammal elektriker. Och det blev en del kablar och dragningar helt klart. Att tänka på är att stc-1000 slår till eller från på värme och kyla. Så det är bara ena polen som kopplas till stc-1000 kan man säga. Den andra polen kopplas till de olika källorna och när stc-1000 slår till eller från så blir "kretsen sluten och strömförande" kan man att säga lite förenklat. Hittade ett kopplingschema här.

Många kablar blir det

Innan locket sattes på!
Sen var det dags för ett litet funktionstest för att verifiera dels att stc:ens temperatur stämde och att vi hade kopplat både värme (forstvakt) och kyla (kylskåp) rätt.

Samma temperatur angivelse från både termometer och stc!
När så då grunden i konstruktionen var kopplad och klar var det dags att gå vidare men att få till cirkulation av luft i konstruktionen så det inte blir för stora temperaturvariationer.

Fläkthål (2 st 80 mm datorfläktar) gjordes i hyllan.

Fläkthål på gång!

Fläktarna monterades och elmatning till dom ordnades med en batterieliminator.

Fläktarna monterade och elförsörjning fixad.
Sedan satte vi fast frostvakten i benen på hyllan så den inte skulle behöva ligga löst.

Frostvakten fastmonterad i benen.
Även ett ventilationshål på andra sidan av trähyllan gjordes för att få cirkulation på luften i kylskåpet. Här kan ni också se att frostvakten sitter fast i benen.

Innan.
Efter.
Sen behövdes kylskåpet modiferas lite grann för att kunna rymma våra 60 liters jäshinkar.

Innan.
Efter.
Vi fick även modifiera kylskåpet för att få in hyllan med fläktarna monterade.
 
Bort med delar av hyllplanen som var i vägen när fläktarna var monterade.

Borta!
Sen var det bara att koppla ihop allt. Vi valde att placera stc:en utanför kylskåpet. Fläktarna/batterieliminatorn kopplades in på samma kabel som frostvakten, dvs varje gång frostvakten slår till så sätts även fläktarna igång. Sen får vi ha ett spännband runt kylskåpet när vi använder lösningen för att hålla dörren till kylskåpet stängd.

Färdigt!
Så här gick det till när vi byggde vår jäskammare. Hoppas att instruktionen/blogginlägget kommer någon till glädje! Är det några oklarheter i instruktionen så hör av er!

 Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

torsdag 7 augusti 2014

Bryggning: Tips på hur man får en bra (snabb) kylning

Kylning är vad jag har erfarit personligen men också när jag pratat med andra hembryggare är lite av ett problemområde. Får många hembryggare så är den investeringen som en pump och plattvärmeväxlare innebär allt för stor utan många bygger sina egna kylare.  Detta fungerar men i många fall är det inte helt optimalt. Framförallt under den varmare delen så tenderar det att bli lite problematiskt.

Det här blogginlägget vänder sig alltså främst till dom som inte kör med plattvärmeväxlare och som har längre kylningstider och undrar vad man skall göra för att det skall gå fortare för att spara både tid och kanske även vatten. Kylningstiden är ju också en av parametrarna som påverkar blankheten/klarheten på ölet. Övriga tidseffektiviseringar hittar ni i ett inlägg här. Hur man kopplar kylaren till en vanlig svensk kökskran hittar ni här.

En jämförelse mellan kylspiral och plattvärmeväxlare finner ni här. Och här finns ett inlägg som beskriver hur man får ut maximalt ur sin plattvärmeväxlare.

Men nog med babblandet. Här kommer listan på faktorer som påverkar kyltiden: 

Kylvattnets temperatur
En lite oväntad första punkt kanske men saken är den att kylvattnets temperatur är den enskilt största faktorn som påverkar kylningen. Är kylvatten 18C tex så kommer det ta väldigt lång tid innan din vört har kommit ner till den temperaturen om den gör det över huvudtaget. Men vad kan man då göra åt detta undrar kanske du nu? Ja, om inte något av tipsen nedan hjälper för att korta ner kylningstiden kan det vara en idé att koppla in en mindre kylare innan den kylaren som skall kyla ner vörten. Denna mindre kylare lägger man sedan i ett isbad. Detta kallas wort pre chiller på engelska och en hyfsad översättning borde bli förkylare. Ett exempel på en sådan finns här men går naturligtvis att bygga själv. Behöver inte vara särskilt lång. Varje enskild grad i kylvattentemperatur kommer göra skillnad. Kan som exempel säga att vi har kylningstider på våra 30 liter som varierar mellan 5 och 25 minuter med samma "setup". De enda skillnaderna är styrkan på ölet och kylvattnets temperatur. Bara en fingervisning om hur mycket denna enda faktor påverkar.

Dimension på kylarens rör
Det här är nog den parametern de flesta hembryggare inte tänker på tror jag. För hur många hembryggare kör inte med kylare byggda men smala bromsrör från Biltema? Gjorde även vi i början.:) Men varför är inte det bra då? Jo, anledningen är att dimensionen på dessa blir en begränsande faktor. Man vill ha så mycket material i kylarkonstruktionen som möjligt. Samtidigt vill man ha så mycket vatten som forsar igenom som möjligt. Ok, men vad skall man bygga sin kylare av i så fall? Prisolrör svarar jag. Dessa har en grövre dimension och finns att köpa på en mängd olika ställen, bla Hornbach. Känner man inte för att bygga själv så finns en bra sådan här kylare på humlegården, alternativt så kan man försöka hitta något begagnat.

Längden på kylarens rör
Ytterligare en parameter som många hembryggare inte tänker på. Men vad är det optimala längden? Ja, beror på hur stora batcher du kör men jag skulle vilja säga att någon form av minimum är 7 meter. Längre kylare än 10 meter är i många fall inte meningsfullt såvida man inte brygger lite större batcher typ över 30 liter.

Dimensioner på slangar och kopplingar innan kylaren
Man vill få in så mycket vatten som möjligt i sin kylaren. Ingen idé att ha dyra och grova kopparrör som är halvfyllda med kylarvatten. Tänk därför till på vilka dimensioner du använder på kopplingar och slangar innan kylaren så inte det blir en begränsande faktor.

Rör om med kylaren
Vad som händer när man kyler med en spiral är att vörten runt spiralen svalnar. Men för att kyla hela vörten så får man med jämna mellanrum röra om med kylaren så att det varma och kalla blandas. Här kan det finnas anledning att vara lite försiktig så man inte syresätter vörten onödigt mycket. Att syresätta en vört som är varmare än 26 C kan leda till HSA (Hot Side Aeration), vilken kan leda till oxidation av det färdiga ölet.

Ge kastrullen ett vattenbad
Detta är ett mycket enkelt och billigt sätt att skynda på kylningen. Finns betongblandarkärl på ÖB (se nedan) som rymmer de flesta kastrullen. På det här sättet kommer vörten kylas ner utav kastrullen också. Den här kastrullen är en 36 liters kastrull inköpt på humlegården så får ni en uppfattning om storleken på betongblandarkärlet.
Vattenbad är effektivt!

Ge kastrullen ett isbad
Det är ju i slutet på kylningen som det går riktigt långsamt. Från ca 40C och neråt. Detta beror ju på att skillnaderna mellan kylvattnet och vörten har minskat. Beroende på vilken temperatur kylvattnet håller så kan den "sista biten" ta tid. Är det varmt ute så påverkar ju det temperaturen på kylvattnet. En idé kan ju i så fall vara att på slutet av kylningen ge kastrullen ett isbad (se nedan). Om man har vattenbadat kastrullen innan så ersätt gärna lite av vattnet i vattenbadet med nytt kallt vatten och lägg sedan i ispåsar så att det blir så kallt som möjligt. Detta kan i vissa fall (då kylvattnet håller en högre temperatur än önskat temperatur på vörten) vara skillnaden med att lyckas kommer ner i temperatur och inte lyckas alls.

Att ge kastrullen ett isbad kan korta ner kylningen ytterligare
Lyft av kastrullen från värmekällan
Lite beroende på vilken typ av värmekälla du har så kan det i vissa fall vara bra att lyfta av kastrullen från värmekällan så att inte den avstängda värmekällan fortsätter att värma upp kastrullen. Det här problemet slipper man ju med induktionshäll då den svalnar i stort sett direkt.

Ölets OG påverkar kylningstiden
Detta är inte ett tips utan snarare en påminnelse om att ölets OG påverkar kylningstiden. Så brygger man ett hög OG öl så kommer kylningen ta längre tid. Var beredd på detta och tänk över om du behöver förbättra kylningen på något sätt.

Detta var de olika punkter som jag har kommit fram till påverkar kylningstiden. Vad tycker ni? Stämmer saker och ting? Har jag missat/glömt något?

 Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

lördag 2 augusti 2014

Humleodling: Augusti-rapport från humleodlingen

Dags för en liten rapport från humleodlingen igen. Junirapporten hittar ni här och julirapporten hittar ni här.

Så här såg odlingen ut tidigare idag.



Vad har då hänt sen sist? Ja, de har ju växt lite grann men inte jättemycket. De tre yttre plantorna på spaljén vill inte riktigt komma till sig och jag vet inte riktigt varför. Får se om det blir likadant nästa säsong, då får jag antagligen gräva upp och plantera om dom så jag kan se till att rotsystemet har mycket jord att växa till sig i.

Det har inte blivit några kottar än, det har dock kommit fler små knoppar som jag rapportera om redan i inlägget från juni. Tittar jag på ännu äldre inlägg så ser jag att i september förra året började dessa knoppar växa till sig och i slutet av den månaden blev det ett par enstaka kottar. Har även kollat runt i bostadsområdet där jag bor där det finns en del humle planterat (gissar att detta visserligen är prydnadshumle) och ingen annan har fått kottar än heller så uppenbarligen så är det så här det är. Kottarna kommer senare på säsongen.

Jag lovade ju även att jag skulle återkomma med bild och mer information om en ny del av odlingen. Tanken var ju att ha fyra stycken plantor men tyvärr så dog två plantor för mig innan jag hann plantera ut dom. Tråkigt men jag får köpa två till nästa vår helt enkelt. De två andra plantorna (sorten är Merkur) har växt till sig och nu blivit över en och en halv meter högre och det är ju helt ok. Nu borde de ha skapat ett rotsystem så att de kan överleva vintern. Men så här ser dom ut i alla fall. De står bakom ett par vinbärbuskar men dessa plantor har jag stora förhoppningar på inför nästa säsong. Här finns det mycket jord att växa i och åtskilliga fler soltimmar än övriga odlingen.

Redan över 1,5 meter höga!

Återkommer om en månad igen med en ny rapport. Förhoppningsvis så har kottarna då börjat växa till sig!