tisdag 28 juni 2016

Bryggning: Faktorer som påverkar ölets sötma eller beska

Är ölet sött eller beskt? Varför?
Ölets upplevda sötma eller beska är något utav ett komplext ämne inom hembryggning. Säger man tex att en IPA är lite sött och får tillbaka svaret "den skulle jäst ner till 1,015 men slutade på 1.016" är det ett korrekt svar? Låt mig först gå in på dom olika faktorerna som påverkar hur beskt eller sött ett öl uppfattas först.

Storlek på bittergivan
Denna punkten är självklar men behöver ändå nämnas. Ett öl med en bittergiva på 10 IBU kommer troligtvis uppfattas som sött oavsett, såvida vi inte pratar om ett ganska svagt öl. Likväl så kommer ett öl med en bittergiva på 85 IBU troligtvis att uppfattas som beskt nästan oavsett andra parametrar.

Utjäsning
Många hembryggare känner till att utjäsningen påverkar hur sött eller beskt ett öl kommer uppfattas. En torr saison kommer jämfört med en english brown ale att uppfattas som beskare trots samma storlek på bittergivan och samma OG iom utjäsningen. Så samtliga faktorer som påverkar utjäsningen påverkar till viss del ölets sötma. Människan kan enligt vad jag hört känna en skillnad på 4 punkter, dvs FG 20 istället för 16. Men mer om utjäsningens betydelse för ett öls sötma lite längre ner i texten.

Vörtstyrka
Hur hög vörtstyrkan har stor betydelse för hur sötman i ölet kommer upplevas. Ett öl med ett OG på 90 kommer alltid behöva en större bittergiva jämfört med ett öl med OG 50 oavsett utjäsning.

Brygg enligt stil
Kanske lite konstig att komma från oss som gärna slänger i både det ena och andra i våra öl. Men med den här rubriken menar jag att man skall hålla sig till stilens typdefinitioner och inte börja ändra på utjäsning eller bittergiva bara för att få ett beskare eller sötare öl. Är stilen söt eller besk så är det så. Sen kan man självklart brygga utanför ramarna och brygga något nytt men då får man var medveten om att man gör just det.

Restsötma och fyllighet
Dessa två ord skapar förvirring i hembryggarvärlden och lämpar sig att ta upp i det här inlägget tycker jag. Restsötma är i min värld ölets upplevda sötma medans ordet används även för att beskriva ett öls FG. Ordet fyllighet hade jag tyckt varit ett mer passande ord att beskriva saken med istället.

Men är inte restsötma och fyllighet (med min betydelse av orden) samma sak? Nja, blir mitt lite flummiga svar på den frågan. Etts öl fyllighet består av sockerarter som jästen inte kunnat omvandla till alkohol. Dessa sockerarter är högst troligtvis bestående av maltos, maltotrios och dextriner. Dextriner ger dock ingen nämnvärd sötma utan skapar ölets fyllighet. Så beroende på hur mycket maltos och maltotrios som inte är utjäst så kommer det bidra till hur sött ett öl kommer uppfattas. Och detta styrs i mångt och mycket av vilken jäst man använt. Skulle man tex använda en jäst med låg utjäsning och som inte omvandlar maltotrios till alkohol så kan den jästen ge upphov till söta öl.

Avslutningsvis
Avslutningsvis så kan vi återvända till frågan om IPAn som jäste ner till 16 istället för 15 och som uppfattades som söt. Svaret på denna fråga blir att det är ett felaktigt svar. Först och främst behöver människan 4 punkter för att känna skillnad. Men framförallt så kan man utgå ifrån att en IPAs fyllighet består av dextriner och inte maltos och maltotrios. Och dextriner ger som sagt ingen nämnvärd sötma. Så rätt svar hade i det här fallet varit att bittergivan borde varit större.

Källor
Mina källor till ovanstående kan bla hittas här och här.

Hittar ni felaktigheter, något som saknas eller något annat så lämna en kommentar.

 
Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

onsdag 22 juni 2016

Bryggning: Hur stort kokkärl behöver jag?

Insidan av vårat kokkärl.
Följer upp inlägget om storlek på mäskkärlet med ett om lite tips och idéer på hur man skall tänka när man bestämmer volym på sitt kokkärl.

Budget
Kanske självklart första punkt men först måste du definiera din budget. Hur mycket kan och vill du lägga? Beroende på vilka val du gör nedan gäller det att hitta något som uppfyller kraven men också budgeten.

Värmekälla
Det här är oftast den begränsade faktorn i det hela. Vilken värmekälla kommer du/ni använda? Induktionshäll, värme element, vanlig spis eller gas? Vissa kärl fungerar tex inte på induktionshäll. Värme element kräver någon form av installation i kokkärlet. Gas är vad jag vet inte helt lämpligt att köra inomhus, åtminstone blir ventilationen väldigt viktig.

Väljar man att ha en eldriven värmekälla så blir det intressant att kolla upp antalet säkringar och vilken storlek det är på dessa. Skall man bara ha en 2kw induktionshäll så räcker det med en säkring på 10A. Men vill man även ha en doppvärmare behöver man ha 2 st 10A säkringar. Och vill man ha tre värme element krävs det plötsligt 3 st 10A säkringar. 2kw räcker till 30 liter i runda slängar, är min erfarenhet.   

Mäskmetod
Hur mäskar ni idag? Tänker ni mäska i kokkärlet? Är BIAB (Brew-in-a-bag) ett alternativ? Eller har ni redan ett mäskkärl?

Hur många är ni som brygger?
Brygger du ensam eller är ni två eller fler som brygger? Detta kommer självklart att kraftigt påverka behovet av volym.

Hur ofta brygger du/ni?
Vill man inte brygga så ofta så är en större volym att föredra. Brygger man däremot ofta så kan en mindre volym vara mer praktiskt.

Tänker du/ni tävla i större tävlingar?
Har man för avsikt att delta i större tävlingar som tex Folkets val i SM bör man kunna få ut åtminstone 18 liter (ett Cornelius fat) ur sitt system.

Marginaler till kanten på kokkärlet
Kanske självklart men att fylla kokkärlet hela vägen upp till kanten är inget vidare smart drag. Och med säkerhet i åtanke så kan det vara en idé att ha lite marginaler till kanten på kärlet.

Kommer ni brygga öl med mycket humle?
Vet man med sig att man vill brygga humlebomber så får man ta med det i beräkningarna. För humle tar plats i kokkärlet och skapar dessutom svinn.

Typ av kylning?
Vilken typ av kylning tänker ni använda? Till mindre volymer fungerar kylspiral men ju större volym man har desto smidigare blir det med plattvärmeväxlare. Plattvärme växlare har dock ett större svinn, dvs man förlorar mer färdigt öl. Finns ett inlägg som jämför kylspiral mot plattvärmeväxlare här.

Tunga lyft
Detta är kanske något man inte tänker på först av allt men väljer man kylsprial som kylning så kan det bli tunga lyft. Om inte annat måste man fungera ut hur sötvörten skall komma från mäskkärlet till kokkärlet och hur ölet skall komma från kokkärlet till jäshinken. Att placera kärlen i en trappstegsmodell kan också vara ett sätt att undvika tunga lyft men kanske inte genomförbart.

Svinn längs vägen
Har berörts lite grann innan i texten men tänk på att det blir en del svinn under processen. Har du ett 30 liters kokkärl kommer du inte få ut 30 liter öl. Du har bortkok under vörtkoket, humlen binder en del som man helst inte skall pressa ur, jästkakan tar upp en del och slutligen spill vid flasktappning/fattappning. Var medveten om detta och ta med det i beräkningen.

För att summera av inlägget så är det en hel del parametrar man får ta hänsyn till. Brygger man själv blir det svårt att brygga större volymer såvida man inte satsar på flera pumpar och en plattvärmeväxlare eller köper ett färdigt bryggverk. Är man två eller fler som brygger är det oftast värmekällan eller antalet och storleken på säkringarna som sätter begränsningen.

Hittar ni några felaktigheter eller något som saknas i texten så lämna en kommentar så uppdaterar vi så texten hålls korrekt.

 
Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

måndag 20 juni 2016

Bloggen: 200 000 hits! Hipp hipp hurra!


Under helgen passarade bloggen 200 000 sidträffar/hits! Jätteroligt att bloggen drar så många besökare! Till skillnad från när bloggen passerade 100 000 hits så ser det nu lite annorlunda ut i topp fem över de mest populäraste blogginläggen på bloggen:

Första plats (5860 sidträffar):
Oförändrat på toppen. Vårat första bygge. Kommer nog förbli det mest besöka inlägget ett bra tag till.
Bygge av 62 liters mäsk och lakkärl

Andra plats (3044 sidträffar):
Här har inlägget om hur man optimerar kylning med kylspiral klättrat upp.
Tips på hur man får en bra (snabb) kylning

Tredje plats (3029 sidträffar):
På tredje plats finner vi vårat nya 100 liters kokkärl.
Vårat 100 liters kokkärl

Fjärde plats (2777 sidträffar):
Inlägget om vårat inköp av en 2kw doppvärmare har nu halkat ner på en fjärde plats.
2000W doppvärmare kom med DHL idag

Femte plats 2747 (sidträffar):
På femte plats kommer bygget av vårat nya större mäsk och lakkärl.
Bygge av 80 liters mäsk och lakkärl

Det är väldigt glädjande att se all trafik men framförallt alla kommentarer här på bloggen!  Har ni tips och idéer på inlägg så hör av er antingen genom en kommentar eller genom att skicka ett mail till fearwolfbrewery@gmail.com.

fredag 17 juni 2016

Bryggning: Hur stort mäskkärl behöver jag?

Vårat 80 liters mäskkärl

Att beräkna hur stort mäskkärl man behöver är inte helt okomplicerat. För det är en rad parametrar man behöver ta hänsyn till. Följande parametrar avgör hur stort mäskkärl du behöver:
  • Hur stort är ditt kokkärl?
  • Hur stora satser brygger du?
  • Kommer du behålla ditt kokkärl eller planerar du att uppgradera det?
  • Brygger du starka öl? Planerar du att göra det i framtiden?
  • Tänk på att utbytet sjunker när du brygger starka öl. Har du normalt sett 85% utbyte så kan du räkna med 70-75%, om inte lägre. 
  • Ha gärna lite marginal i beräkningarna, dvs skaffa hellre ett för stort kärl än ett för litet.
  • Beräkna 3 liter vatten per kilo malt, det är en bra kompromiss mellan utbyte och utrymme.
  • Beräkna att 1 kilo malt tar lite mer än 1 liter i utrymme. 
För att summera ihop saker och ting så får man efter ovanstående punkter beräkna hur många kilo malt man kommer behöva använda sig av. Och sedan multiplicerar man det med tre, så har man mängden vatten. Sedan tar man mängden kilo malt i liter och lägger ihop med vattnet. Exempel:

Bryggare X kommer fram till att han kommer behöva 12 kg malt som mest för sina recept. Mängden vatten blir då 36 (12*3). Total mäskvolym blir 48 (36+12). Ett kärl på 55-60 liter skulle därför vara rimligt för bryggare X.

Man bör som sagt ha lite marginaler i sina beräkningar. Mina personliga erfarenheter är att man behöver ett eller några kilo malt mer än man först trodde. Och iom att varje kilo kräver 4 liter mer utrymme (med mäskvattnet inräknat) så blir mäskkärlet som man trodde var stort nog ganska fort för litet.

Ett sätt som många hembryggare använder sig av för att få mäskkärlet att räcka till är att man brygger en mindre volym när man brygger starkare öl. På så sätt klarar man sig med ett och samma mäskkärl, oavsett hur starkt ölet är.


 Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

måndag 13 juni 2016

Provsmakning: Tysken, Belgaren, Amerikanen

En vecka efter att vi tävlade med det här ölet på Amylases Sommarölsträff så är det nu dags för en officiell provsmakning av vår belgiska IPA (eller vad man skall kalla den) som vi bryggde i början av april. I en del av ölet tillsatte vi även en bit habanero.

Tysken, Belgaren, Amerikanen

Utseende: Kritvit skumkrona. Halmgul färg. Väldigt grumlig trots protafloc och att flaskan stått i kylskåpet i en veckas tid. Gissar att boven är vetemalten följt av torrhumlingen.

Arom: Aromen innehåller en stor doft av persika med lite grapefrukt i bakgrunden.

Smak: Humlejuice, men ändå inte på något sätt. I mitten av smaken träder den belgiska jästen in. Lagom mängd kolsyra. Torr avslutning med en mjuk men markerad beska. Bittergivan hade kunnat varit lite större faktiskt. Habaneroversionen har en smak av som jag skulle beskriva som rostad paprika i sig med en liten försiktig hetta i avslutningen.

Slutsats: Det här blev riktigt bra tycker jag! Ölet är torrt, frisk och lagom besk. Smaken är dessutom inte typisk citrusig utan istället finns en stor smak av persika där. I början av smaken känner man inte av att det är en belgisk jäst men i mitten öppenbarar sig den. Humlen accentueras inte som den brukar göra utan jästen ligger där och håller tillbaka humlesmaken. Väldigt balanserad smak. Och det är kanske där vi finner förklaringen till att det inte gick bättre än vad det gick på Amylases Sommarölsträff. Ölet är för balanserat och inget sticker ut åt något håll. Dessutom blir det inte så fruktigt som doften lovar vilket ett par besökare kommenterade.

Perfekt mängd habanero (1/4 habanero i 10 liter) i den här versionen. Habaneron gör att det blir en spänning i smakbilden samtidigt som den inte sticker ut på ett negativt sätt. Kanske hade den här versionen fått mer röster?

Avslutningsvis, en riktigt bra öl men jästen håller tillbaka humlen något och balanserar upp smaken. Är väldigt nöjd med det här ölet även om det finns vissa nackdelar med att ha använt den belgiska jästen.


söndag 5 juni 2016

Tävling: Amylases Sommarölsträff 2016

Igår gick Amylases Sommarölsträff av stapeln. En av höjdpunkterna under ett år för hembryggare i Göteborgstrakten. I sedvanlig ordning så ägde träffen rum i Folkets hus i Fräntorp.

Vi besökte den här träffen för första gången 2013, ställde upp och tävlade 2014 och förra året var vi bara besökare. Och i år så kände vi att det var dags att ställa upp som tävlande igen. Anledningen var ganska enkel, vi hade bryggt ett passande öl som vi dessutom var väldigt nöjda med, nämligen vår belgiska IPA (eller vad man skall kalla den) Tysken, Belgaren, Amerikanen. Ambition det här året fick bli att placera sig bättre än när vi ställde upp första gången i Sommarölsträffen 2014 (16:e plats av 41).

I år ställde 29 st öl upp. Dom senaste åren så har det varit väldigt mycket sura grejer som ställt upp på den här träffen. Nästan så det varit en surölsträff. Men den här gången var utbudet ett annat och stilar som kellerbier och belgisk wit fanns bland urvalet, och så dom sedvanliga APA och IPA förstås. Personligen är jag fortfarande inte något vidare förtjust i suröl, det smakar bara svettig gammal gympasal och disktrasa i min mun. Men en dag kanske man lär sig uppskatta det, vad vet jag? Jag försökte mig på ett av surölen och det var inte så att jag gjorde en frivolt men jag hällde inte ut det i närmast slaskhink i alla fall.

Vår öl hade en strykande åtgång i det fina sommarvädret. Första gången vi hade med oss våran öl på Partyfat och det var himla smidigt förutom att vi hade väldigt mycket skum i första fatet. Vet inte om det berodde på transporten eller något annat. Sammanlagt hade vi med oss 11 liter (2 st Partyfat och 2st 50 cl flaskor) och det gick åt. Går helt klart åt lite mer på en sommarölsträff. Ölen är mer lättdruckna, torrare och svagare och folk är mer törstiga. Dessutom var det riktigt varmt igår (4/6).

Prisutdelning.
Oavsett, tiden går fort när man har roligt. Kl 16 var det dags för prisutdelning. På tredje plats kom En vanliga jävla lager av Christer Blom, på andra plats kom en mörk lager av Annika Kristoffersson och Sofi Andreasson. Och slutligen så kom Simon Svensson och Peter Eronson på första plats med sin SSPMEXJA436 IPA. En IPA med ingefära och passionsfrukt.

Hur gick det för vår öl då? Jo, i resultatlistan hittar man att Tysken, Belgaren och Amerikanen kom på en 9:e plats vilket betyder att vi lyckades med vår målsättning. Så det får vi bara nöjda med.

Avslutningsvis, ett stort tack till Amylase som annordnade detta träffen!