måndag 25 januari 2021

Tips: Tips för att få blanka/klara mjöd

Först och främst, varit tyst på bloggen en längre tid. Anledningarna har väl varit flera men oavsett så känner jag nu att jag fått inspiration igen till att skriva och att jag har något att förmedla som förhoppningsvis flera kan ha nytt av. Detta inlägget kommer att hamna om mjöd och närmare bestämt hur man gör få att ett klart/blankt mjöd utan allt för lång tid eller en större mängd omtappningar. 

Ett och samma mjöd i olika stadier av blankhet/klarning.

Har gjort ett antal mjöd under årens lopp och märkt att det inte alltid är helt enkelt att få ett helt blankt/klart mjöd. Visst, vänta, vänta och göra omtappningar lite då och då kan fixa biffen med tiden men det är inte så roligt att vänta hur länge som helst eller att hålla jäskärlen upptagna länge än nödvändigt. Dessutom så blir det alltid lite mjöd kvar i det gamla kärlet vid omtappning som man inte får med sig. Så kan man minska antalet omtappningar så är det ju bra, risken att man orsakar oxidering genom syresättning minskar ju också.

Efter att ha gjort mina mjöd så har jag arbetat mig fram till ett tillvägagångssätt som ger mig blanka/klara mjöd på en förhållandevis kort tid och utan allt för många omtappningar. Först och främt, använder jag frukt eller bär så fryser jag in dom, sedan kokar jag dom i vatten dagen innan, kyler ner musten och tillsätter pektin enzym. Detta hjälper till att bryta ner pektinet i frukten eller bären vilket gör att dom löses upp bättre vilket dels förbättrar utbytet av frukten/bären men också hjälper till med klarning. Dagen därpå, när mjödet sätts igång silar jag bort allt frukt och bär (jäser alltså bara med saften/musten från bären), tillsätter honung och jäst. Tillsätter även bentonite som har en negativ laddning och drar till sig positiva partiklar. Använder jag vare sig frukt eller bär så tillsätter jag helt enkelt bentonite till musten i detta läget.

Sedan får mjödet jäsa och tiden det får stå varierar något, men mellan 3 veckor till 8 veckor. Under den första delen av jäsningen rör jag om i mjödet några gånger dom två första veckorna för att hjälpa jästen få ut koldioxid men också för att hjälpa bentoniten att binda partiklar. Efter jäsningen så har ett tjockt lager lagt sig botten av jäskärlet (olika mycket beroende på om jag använt frukt och bär, vilken sort och vilken mängd, men även mängden honung och vilken typ av honung påverkar). I detta läget väljer jag att kallkrascha mina mjöd, oavsett viken typ av mjöd det är. Efter några dagar så gör jag min första omtappning och då är oftast mina frukt och bärmjöd redan relativt blanka/klara. Traditionella mjöd kan dock vara ganska grumliga. Och det är dom som jag upplever är svårast att få blanka/klara generellt sett.

Efter den första omtappningen så går jag tillväga lite olika om det är ett traditionellt mjöd eller ett frukt/bär mjöd. Frukt och bärmjöd väljer jag att jäststoppa och jästdöda med kalciumsulftat och kalciumsulfit. Väntar några dagar och gör en omtappnining. Efter detta står mina bärmjöd ett par månader. Dom traditionella mjöden är dock för grumliga i det här läget för att jäststoppa och jästdöda. Jag tillsätter därför under fortsatt kallkrasch och innan först omtappningen en omgång av kiselsol och chitosan. Tillsätter först kiselsol och efter en halvtimme chitosan. Låter stå några dagar. Sedan gör jag första omtappning av mina traditionella mjöd.

Lite beroende på hur blanka/klara dom tradtionella mjöden är så jäststoppar och jästdödar jag alternativt avvaktar med det tills det blivit mindre grumligt. Ser jag efter en tid efter första omtappningen att det blir ett lager på botten av kärlet tillsätter jag ytterligare en omgång och kiselsol och chitosan och låter det stå några dagar och tappar om. Efter detta brukar med några få undantag det vara dags för att jäststoppa och jästdöda mina traditionella mjöd.

Efter detta så låter jag samtliga mjöd stå en tid. Blir det ett tunnt lager på botten så bryr jag mig inte utan väntar. Efter ett par månader så bedömer jag om jag skall ha i ek och vilken sort. Generellt sätt brukar det med lite undantag bli fransk medium ek i traditionella och amerikansk medium plus i framförallt bärmjöden. Efter att plockat ut eken (sätter en sytråd runt mina ekspiraler som jag tillsätter så jag kan få ut eken utan omtappning) så tillsätter jag en omgång av kiselsol och chitosan till mina bär och fruktmjöd. Traditionella mjöd låter jag oftast bara stå då dessa generellt sätt ändå behöver lagras längre. 

Efter ytterligare två månader så brukar jag se om det fallit ur mer partiklar från mina bär och frukt mjöd. Oavsett vad så tillsätter jag ytterligare en omgång av kieselsol och chitosan. Sedan är det dags för flasktappning. Så från jäsning till flasktappning av bär och fruktmjöd är ca 5 månader, oftast.

Dom traditionella mjöden brukar jag sikta på att lagra något år totalt. Går man  fortare fram så riskerar man att få ett puder på botten av sina flaskor. Jag siktar alltid på att ha mina mjöd kristallblanka och inget puder i botten. Brukar avvakta tills det blivit ett hyfsat lager på botten för att då göra en kallkrash för att sedan utan omtappning däremellan tillsätta en omgång kiselsol och chitosan. Det brukar göra susen med att få bort det sista av grumligheten. För säkerhets skulle brukar jag avvakta någon månad eller två för att se om det blir något puder på botten. Blir det så blir det ytterligare en omgång kiselsol och chitosan för att sedan göra en sista omtappning innan flasktappning.

Avslutningsvis så vill jag poängtera att vilken honung och jästsort du använder kommer att påverka hur svårt/lätt det kommer bli att få mjödet blankt och klart. Ljung, lind, rosmarin men även bovete honung är svårare än annan honung har jag märkt/noterat hittils. Jäser man med den här Kveik jästen så får man det oftast enklare då denna jästen flockulerar bättre än många andra jästsorter man använder till mjöd. Jag kan dock inte gå i god för att Kveik jäst är optimalt att använda till alla sorters mjöd (troligtvis inte). Återstår för mig att göra mer försök innan jag kan uttala mig om när och hur man skall använda den. Även frukt och bärmjöd klarnar fortare och detta beror på att partiklarna från frukten/bären tar med sig en del övriga partiklar när dom faller till botten.

Gör man ett mjöd med en honungssort som man på förhand vet är lite svår att få ett blankt/klart mjöd av så är ett tips att göra det något sötare än man tänkt sig och att tillsätta ek redan efter primärjäsningen. Detta kommer ge tanniner till mjödet och partiklar kommer fästa sig på dessa och falla till botten och underlätta klarningen.

Antalet omtappningar med mitt tillvägagångssätt landar på 3 st, i vissa fall 5-6 st. Observera att ovanstående tillvägagångssätt inte på något sätt är någon exakt vetenskap, det är en metod som jag arbetat fram som jag tycker funkar för mig. Som alltid med mjöd så får man ha lite fingertoppskänsla, det ena mjödet är inte likt det andra.

Lämna gärna en kommentar om ni hittar felaktigheter eller om ni bara vill ge några uppmuntrande ord!