Utrustning: Bygg ett större kokkärl

Blev för en tid sedan tillfrågad av SHBF om jag var intresserad av att skriva en artikel om att bygga ett större kokkärl och det var jag ju så klart. Av olika anledningar så drog det ut på tiden men i det senare numret av Hembryggaren publicerades denna artikeln.

Har man bryggt ett tag och det kanske är flera som brygger tillsammans, kan det efter en tid kännas frestande att brygga satser på 30 liter och uppåt. Innan man köper det där större kokkärlet, är det en rad faktorer man bör överväga. Att det man har tänkt sig, ska också fungera i verkligheten och att man inte utsätter sig själv och andra för onödiga risker och personskador.

 

Elpatron kan vara ett sätt att fixa uppvärmingen i ett större kokkärl.

Värmekälla

Det första man bör tänka på, är vilken värmekälla man bestämmer sig för och om man kan värma upp den mängd som man har tänkt sig. För hembryggare finns det två alternativ till värmekällor, el eller gas. Gasbrännare har den fördelen att det inte ställer några krav på elsystemet i bryggutrymmet. Däremot är gas mindre lämpligt att använda inomhus, om inte annat för att man måste sörja för en mycket god ventilation.Men de allra flesta hembryggare använder sig av el. Antingen använder man en spis, fristående induktionshäll eller elpatroner. Spis och fristående induktionshäll har nackdelen att de inte lämpar sig för bryggningar över 30 liter, pga den låga effekt dessa oftast har. De är också sällan byggda för vikten av ett fullt 30+ literskärl.

Mängden effekt är också en faktor att ha i åtanke. 2 kW, vilket är standard på många spisar och fristående induktionshällar, räcker till ca 30 liter. Ska man koka 60 liter behövs 4 kW osv. Samtidigt som det är positivt med hög effekt så bör man inte ha för mycket värme, då det kan leda till att man kokar för intensivt. Räkna med följande formel nedan, om du räknar med ett bortkok på minst 10 %:

((tid i sekunder * effekt)/2250 = bortkoket i antal liter).

Exempel:

3600 * 2,2 / 2250 = 3,5 liter.

Ovanstående exempel räknar alltså ut bortkoket under 60 minuter med effekten 2,2 kW. Ta mängden bortkok och dela det med er tänka volym innan kok, så får ni det procentuella bortkoket.

Om vi nu siktar på att bygga ett kokkärl som ska koka mer än 30 liter, behöver vi mer effekt för att uppnå ett bortkok på minst 10 %. Här behöver vi kontrollera vilken storlek vi har på våra säkringar och hur många man har. Standard i vårt avlånga land är 10 A-säkringar. En 10 A-säkring kan maximalt driva ett element på 2,3 kW vilket alltså inte räcker till för att åstadkomma ett tillräckligt bortkok för större volymer. Viktigt att tänka på är, att en huvudsäkring på 25 A, klarar maximalt av tre stycken 10 A-säkringar. Detta innebär att vi behöver mer än tre värmelement, och vi behöver då se till att dra ström från två olika huvudsäkringar. I annat fall riskerar vi att belasta och utlösa huvudsäkringen. En sådan åtgärd kräver dock elbehörighet. Har du turen att ha 16A-säkringar, så kan du å andra sidan driva ett element med 3,6 kW effekt på endast en säkring.

Tänk på att vatten och el inte är en bra kombination. Blir du det minsta osäker om vad som gäller med dina säkringar eller värmeelement, kontakta då en fackman så att inga olyckor inträffar.

Kokkärlet

När du har klart för dig vilken värmekälla och vilken effekt du har att tillgå, kan du börja fundera på själva kokkärlet. Den första faktorn att överväga är storleken på kokkärlet. Här har mängden tillgänglig effekt, som tidigare sagts, en stor påverkan. Men också vilken budget, storlek på mäskkärlet, hur många ni är som brygger, vilka stilar ni brygger och hur mycket ni önskar få ut efter en bryggning, är av betydelse.

För att ta ett exempel: anta att man är tre stycken som brygger och att man vill ha ut minst 45 liter ner i flaskorna av en bryggning. Många kanske tänker att det då räcker med 50 liter, men det är inte riktigt sant. Dels bör man lämpligtvis ha en säkerhetsmarginal upp till kanten på kokkärlet för att förhindra överkok, men framförallt måste man få plats med det man ska koka bort. Det kommer att bli svinn längs vägen! Framförallt drar humlen åt sig mycket vört som man inte kommer att få ner i sitt jäskärl. Ska vi dessutom torrhumla, så kommer ännu mer volym att gå förlorad. För att dessa hembryggare ska ha en realistisk chans att få ut 45 liter färdigbryggt öl vid en bryggning, bör de investera i ett kärl på minst 70 liter. Min ståndpunkt är att ta något större än vad ni först tänkt er. Jag brukar säga att hembryggning egentligen inte är någon dyr hobby, men att det är uppgraderingarna av uppgraderingen som gör det dyrt. Det är därför klokt att investera i ett kokkärl som ni kan växa i. Det vinner ni på i längden.

Tjockleken och typen av material är ytterligare en faktor att fundera över. Att installera värmeelement och även en kulventil för att kunna tömma kokkärlet, utan att lyfta eller tippa, är en mycket stark rekommendation. Då kommer vi att behöva göra hål i grytan. Ju tjockare kastrullens material är, desto svårare kommer det bli att borra ut hålen i den. I detta fall kan det kanske vara enklare och mer lämpligt att välja ett kokkärl med tunnare väggar.

Ett exempel på en tappkran

Installation av värmeelement och tappkran

Om vi nu har kommit fram till att vi ska använda el och att vi behöver två värmekällor, så kommer vi in på hur vi ska tänka när man installerar ett värmeelement i sitt kokkärl.

Först behöver vi noggrant mäta hur stora hål vi behöver. Det är ju inte roligt att borra hål i sitt nyinköpta kärl för att sedan upptäcka att hålen var för stora. Sedan kommer vi till placeringen av hålen. Vi bör sätta elementen nära botten av kokkärlet, men inte borra hålen för långt ner att vi inte kan installera värmeelementen. Har vi två element eller mer, kan det vara en bra idé att sprida ut hålen så att värmen får en bra spridning i kärlet. Tänk till först, så att inte värmeelementen på något sätt kommer stå i vägen för ett eventuellt filter (mer om filter senare). För håltagning kan en stegborr eller en handhåltagare vara lämplig att använda. Hålet för tappkranen är det svåraste hålet att få riktigt tätt. För att få det helt tätt bör vi använda en täckbricka samt bricka och o-ring på både utsidan och insidan.

Applicera gärna lite silikon på insidan av kokkärlet runt täckbrickorna för att ytterligare gardera dig mot läckage. Tänk på att det ska vara akvariesilikon eller livsmedelsklassat silikon som inte innehåller mögelgifter!!!

Ett exempel på humlefilter

Filter för drav och humlerester

I ett större kokkärl kan det vara klokt att ha någon form av filter för att förhindra att alltför mycket skräp kommer in i plattvärmeväxlaren. Här finns det en mängd olika val: falskbotten, bazookascreen, HopSpider, HopRocket, humlefilter eller LauterHelix. Har du el-element som värmekälla blir det svårt att ha en falskbotten, då värmen kommer att göra så att falskbottnet inte ligger stilla. Bazookascreen är det billigaste alternativet men använder du större mängder humle så kan den sättas igen. HopSpider kan vara en lösning men lämpar sig inte för större humlemängder, då humlekokpåsar har en begränsning i hur mycket humle de kan rymma. Det finns en uppsjö av humlefilter (korgar av nät) som man sätter i kokkärlet och lägger humlen i, som kan komplettera bazookascreenen och håller humlemassorna borta från resten av kokkärlet, och underlättar filtreringen ut ur kokkärlet. LauterHelix är en annan lösning. Vilken lösning man väljer är en prioritet, budget- och smakfråga.

Storleken på mäskkärlet

En större kokvolym, kommer att kräva mer malt för att brygga samma öl med samma styrka, som en mindre volym. Ganska självklart egentligen, men en faktor att tänka på! Hur mycket räcker det gamla mäskkärlet till för? Kan ni t.ex. acceptera att brygga en mindre volym av starka öl, kan det vara ett sätt att få mäskkärlet att räcka till. Vi behöver inte alltid maximera volymen i våra kokkärl. Ska ni köra BIAB, så bör ni även ha mängden malt som kommer att behövas i åtanke. Att lyfta en BIAB med tio kg malt och tillhörande vätska (minst en liter per kilo) kommer att bli tungt.

Plattvärmeväxklare kan vara något att överväga om man skall kyla en större volym

Kylsystem

En liter vatten väger ett kilo. Det kan vara bra att tänka på när vi ska hantera stora volymer vätska. I förlängningen innebär detta att vi troligen inte kommer att vilja lyfta ett kokkärl med över 30 liter varm vätska. Av den anledningen bör vi vara medvetna om att vi troligtvis kommer att behöva investera i en plattvärmeväxlare. Vi bör även överväga att investera i en pump, men kan vi ha kokkärlet högt, så kan vi låta gravitationen och självflödet lösa överföringen till plattvärmeväxlaren och ner i jäskärlet.

Stadig plats för kokkärlet under bryggningen

När man brygger ett större kokkärl, kommer en annan viktig faktor; att vi tänker på en stadig plats till kokkärlet under bryggningen. Vi vill inte att flera liter varm vätska ska komma rinnandes över golvet. För egen del har vi vår 100-litersgryta ståendes på ett gammalt svetsbord, som vi kortat av benen på, vilka vi har svetsat fast som stödfötter på svetsbordet.

Detta är vad jag kommit fram till att man behöver tänka på när man skall bygga ett större kokkärl. Hittar ni någon felaktighet eller något som saknas, lämna gärna en kommentar!