Provsmakning: Lagertha

För nästan ett år sidan satte jag, Royne och Pehr (från Bellevue Brewing som vi delar lokal med) igång tre olika mjöd, ett naturellt, ett med hallon och slutligen ett med apelsin och kanel. Hallon och apelsin/kanel versionen blev flasktappade ganska fort medans den naturella blev liggandes på jäskärl en längre tid pga problem med utjäsning och klarning. Var inte så länge sedan det blev dags för flasktappning av den. Men oavsett vad nu är det dags för en officiell provsmakning.

Lagertha, hallon!

Utseende: Hallonversionen är förstås härligt röd, apelsin/kanel och den naturella versionen är ljusgula. Självklart är det hallonversionen på bilden.:)

Arom: Hallonversionen doftar härlig av hallon och lite citrus (från honungen). Apelsin/kanel har en kraftig citrus arom. Den naturella har en liten touch av citrus den med tillsammans med en arom som jag bäst beskriver med ordet honung.

Smak: Om vi börjar med hallonversionen så smakar den naturligtvis hallon med en liten citrussmak i bakgrunden. Hade kunnat haft i mer hallon en det kilot vi använde till 10 liter. Iom att den är utjäst till under noll (0,995) så blir den här tillsammans med syran från hallon något syrig. Hade varit bättre med kanske ett halv kilo mer hallon och mer honung så att restsötman hade hamnat på 1,010 åtminstone. Hade också med det jag vet idag istället använt jästen Lalvin 71B-1122 som funkar väldigt bra till mjöd med bär i.

Apelsin och kanel versionen är en intensiv historia. Mycket smak av apelsin men också honungen med i bakgrunden. Även denna jäste ut till 0,995 och därmed torr. Med syran från apelsinen så blir den här syrlig, på gränsen till sur. Hade behövs en relativt hög restsötma för att balansera upp den här.

Slutligen den naturella versionen då. Arom av honung och något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på men gissar det kommer från ekspiralen. Smake. Trots en restsötma på 1,035 så känns inte detta sött, snarare ganska balanserat. Hade eventuellt kunnat använt mindre ek. Något endimensionell och tråkig i smaken dock.

Slutsats: Den här provsmakningen illustrerar helt klart det som är det svåra med mjöd, balansen. Det gäller att få balans mellan sötma, syra(från eventuell frukt eller bär) och/eller tanniner (från ek). Både hallon och apelsin/kanel versionerna lider helt klart av dålig balans. Båda versionerna hade vunnit på större restsötma, apelsin/kanel hade helt klart behövt mer restsötma än hallonversionen.

Lite oväntat (i alla fall för mig) så blev den naturella versionen bäst. Tack vare tanninerna från ekspiralen blir balansen helt ok. Hade vi använt någon mer spännande och intressantare honung än vanlig vildblomsterhonung hade den blivit riktigt bra.

Summa summarum blev dessa tre mjöden bra erfarenheter som vi tagit med oss till dom fem mjöd (Siggy, Torvi, Ubbe, Athelstan och The Seer) som vi startade i höstas. Återstår att se om vi lyckas bättre med dom men jag tror det.

Glaset är ett så kallat barrel-aged glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:)