Provsmakning: Rasputin Wild Turkey

Dags för en recension av den Wild Turkey ekkubs lagrade versionen av vår North Coast Old Rasputin inspirerade imperial stout. Vi delade ju upp det här ölet i tre olika delar när vi tappade om det. Den ekade versionen finns recenserad här. Ursprungsölet finns recenserat här.

Men nu är det då dags för att recensera Wild Turkey versionen.

Rasputin Wild Turkey

Utseende: Som ursprungsölet så är det här ölet svart men lite rödaktigt i kanterna om man håller upp det mot ljuset. En stor kompakt och fluffig skumkrona skapas. 

Arom: Aromen är kraftig och komplex. Bourbon, kaffe, choklad och mörk frukt. Balanserad arom.

Smak: Smaken är tyvärr mer endimensionell. Bourbon är den stora smaken tätt följt av vanilj och expressokaffe. Det finns ju också kolsyra något som vi var lite osäkra på iom att vi glömde tillsätta ny jäst vid flasktappningen.

Slutsats: Hade smaken liknat aromen hade det varit ett grymt öl men tyvärr är inte så fallet. Nej, den här versionen blev helt enkelt inte riktigt som det var tänkt. Bourbonsmaken tar över för mycket enligt min personliga åsikt. Men jag har tex smakat kommersiella exempel som smakat mer bourbon. Jag tror en minskning av mängden ekkuber med kanske en fjärdedel så hade detta kunnat bli riktigt bra. Några andra ändringar är svårt att uttala sig om på just den här versionen i dagsläget pga bourbonsmaken.

Nu var samtliga Rasputin versioner recenserade. Vilken version blev då bäst? Personlig smakfråga tror jag men jag föredrar helt klart den ekade varianten, tätt följ av ursprungsölet och sist så kommer den här versionen. Men nu har vi en bra uppfattning om hur mycket ekkuber och hur länge till nästa gång!

Flasktappning: It Was Judas

Igår kväll blev det då dags att flasktappa vår Ewil Twins Even More Jesus inspirerade öl, It Was Judas. Eftersom vi inte hade torrhumlat eller återanvänt en gammal jästkaka så valde vi att skippa omtappningen den här gången.

FG 36!

FG:t visade 36 vilket gav en alkoholhalt på 11% och en utjäsningsgrad på 68 %.

Smakprovet var som alltid svårt att uttala sig om men aromen var kraftig av russin, fikon och även lite choklad. Smaken påminde en hel del om aromen. Kändes kraftig och balanserad redan nu faktiskt. Ölet kändes inte sött utan snarare något beskt men det var ju lite tanken. Men som sagt, svårt att uttala sig om hur det kommer smaka i rätt temperatur, med kolsyra och lagring.

Vi valde att kolsyresätta med 4,5g/l. Sammanlagt blev det 43,5 liter att lägga på flaskor.

Nu får det här ölet stå och långlagra sig. Det blir troligtvis ingen provsmakning av den här förrän efter sommaren.

Bryggning: Tips vid bryggning av starka öl.

Tycker att det dyker upp frågor om starka öl eller närmare bestämt hög OG öl rätt så ofta på olika hembryggarforum. Har därför skrivit ett litet inlägg om olika saker som är viktigt att tänka på när man skall brygga ett hög OG öl.

Men först och främst: Vad avser vi med ett hög OG öl? Ja, enligt vissa så går gränsen redan vid 64 men det här inlägget rör mer öl som är 80 punkter starka eller uppåt. Ju starkare öl ju viktigare är det att följa råden nedan så ölet man brygger blir som man tänkt sig. Siktar man på ett OG över 100 så har man en extra anledning att läsa nerestående lite noggrannare.

För att väldigt kortfattat beskriva utmaningarna med ett hög OG öl så kan man säga att det består i att få det OG:t man tänkt sig, få det att jäsa ut som man tänkt och att inte få det sötsliskigt eller spretigt i smakerna.

Här kommer listan på saker att tänka på:

Mäsk och lakkärlets storlek
Den största utmaningen med ett hög OG öl för många hembryggare är oftast storleken på mäskkärlet. Räkna ut hur mycket malt du kommer behöva med en lägre effektivitet än vanligt och räkna sedan med 3 liter vatten per kilo malt. Räkna lite försiktigt med att ett kilo malt tar ungefär lika stor plats som en liter vatten. Enkelt exempel. Behövs 10 kg malt så behövs det alltså en volym på minst 40 liter och gärna lite mer. Är mäsk och lakkärlet tillräckligt stort? Att bygga ett större mäsk och lakkärl är enkelt och inte jättedyrt heller. Vi har byggt ett 60 liters mäskkärl som vi är väldigt nöjda med. Titta på bygget här. Att minska malt och vattenförhållandet leder till sämre utjäsning och effektivitet/utbytet.

Räkna med lägre effektivitet än normalt
Du kommer av förklarliga skäl (högre socker koncentration och viskositet) få en lägre effektivitet när du brygger ett hög OG öl. Räkna med det från början så det inte blir en överraskning för dig. Läs gärna också vårt tidigare inlägg om effektivitet.

Mäska ut (Mash-out)
Iom att ölet kommer vara starkare så kommer viskositeten på vätskan vara högre och därmed mer trögflytande. För att undvika lakningsproblem och även en lägre effektivitet än nödvändigt så mäska ut, dvs höj temperaturen till ca 78 C innan du påbörjar utlakningen. Har man inte möjlighet att värma upp i mäskkärlet så är ett alternativ att laka ut och värma på det man lakar ut och sedan lägga tillbaka det och upprepa till det man lakar ut har nått en temperatur runt 75 C.

Lakningshastigheten
Nedanstående står visserligen i inlägget om effektivitet men tåls att nämnas här också. Lakningshastigheten påverkar ditt utbytet av din malt, framförallt vid en hög OG öls bryggning. Vilken lakhastighet du skall ha beror på ditt lakkärls area på falskbotten. Formeln ser ut så här (om du har ett runt kärl):

0,075 * r * r * pi = lakhastighet/minut

Säg att du har ett runt kärl med en diameter på 3 dm och därmed en radie på 1,5 dm. Då blir resultatet följande:

0,075 * 1,5 * 1,5 * 3,14 =  0,53 l/minut 

Räkna inte med ett SG över 85 med bara malt
Att räkna med ett SG (densitet innan kok) på över 85 med bara malt är ingen idé. Det är mycket svårt för att inte säga omöjligt att komma över 85 i SG utan att använda extrakt, honung, socker eller sirap. Har du ett öl som kräver ett SG över 85 innan kok så fundera på hur du skall komma upp i det. Maltextrakt ger tex en sämre utjäsning än socker.

Skräpa inte ner maltgivan
Använd inte för mycket specialmalter första gången du brygger ett hög OG öl. Har du mer än 20% specialmalter bör du ta dig en funderare. Detta påverkar även utjäsningen som det finns mer att läsa om här. Läs också gärna de generella tipsen om receptdesign här.

Utjäsning
Viktigt att tänka på när man gör ett hög OG öl är att räkna och tänka på utjäsningen så man inte får ett för högt FG. Vi har tidigare skrivit en hel del tips om utjäsning. För mer information, läs här.

Alkoholtolerant jäst
Skall du brygga ett öl och siktar på 9% så välj en jäst som tål så mycket alkohol och gärna lite mer. Kolla med andra ord både upp utjäsningen och alkoholtoleransen på jästen du väljer.

Mängden jäst
Ett starkare öl kommer kräva mer jäst. Det finns en rad olika jästräknare på nätet. Räkna ut hur mycket jäst du behöver och tillsätt den mängden eller något mer.

Jästnäring
Att tillsätta lite jästnäring när man brygger ett hög OG öl kan vara en bra idé. Det blir en extra påfrestning på jästen och att ge den lite hjälp på traven kan vara en bra idé.

Syresättning innan jäsningen
Jästen använder syre för att bygga sina cellmembran. Iom att ett hög OG öl innebär en extra påfrestning för jästen så kan det vara en idé att ägna lite extra tanke åt syresättning. Kan göras antingen genom att skaka jäshinken eller med en akvariumpump. Det finns även dom som gör en extra syresättning ca 12 timmar efter bryggningen. Inget som vi testat själva dock. 

Flödeslakning
För att få en bättre effektivitet så kan det vara värt att överväga flödeslakning om man har utrustning för det. Iom att ölet kommer vara så starkt så är det ingen risk att du lakar ut för mycket ur malten, något som annars kan hända med flödeslakning. 

Ha maltextrakt eller socker redo
Det är lätt hänt att man inte träffar sina värden när man brygger ett hög OG öl. Att tillsätta lite maltextrakt är ett enkelt och bra sätt att komma på banan igen. Det finns ingen risk att ölet kommer smaka "extrakt" bara för att du tillsätter lite maltextrakt. Det är så mycket smak i ett hög OG öl att det inte kommer kunna märkas. Ha därför lite ljust maltextrakt redo som du kan tillsätta om du inte träffar ditt OG. För att räkna ut beräknat OG med ett SG värde (densitet innan kok) använd följande formel:
(Volym innan kok * SG)/Volym efter kok=OG

Dvs om vi har ett öl med 70 i SG och 35 liter innan kok och kommer ha 30 liter efter kok så blir formeln/resultatet:
(35 * 70)/30=81,6

Tillsätt gärna maltextrakt och socker i slutet av koket så inte utjäsningen påverkas negativt. Socker kan man även tillsätta direkt i jäshinken efter några dagars jäsning för att öppnå en ännu högre utjäsning.

Storleken på batchen
Med tanke på förra punkten så kommer vi nu in på storleken/volymen du skall brygga. Detta är en högst personlig åsikt men jag tycker att när man brygger ett hög OG öl skall man försöka få ut så mycket som möjligt. Du kommer vilja lagra det över en lång tid och dessutom kommer du behöva lägga ner mer tid på det. Att brygga tex ett barley wine och sluta med 9 liter i jäshinken tycker jag är alldeles för lite för att ta ett exempel. Tänker inte sätta en minimum storlek på batchen utan det får vara upp till var och en. Sen har ju detta också mycket med att göra med begränsningar i utrustningen, framförallt mäskkärlet. 

Tidseffektivisering
Räkna med att din hög OG bryggning kommer ta längre tid än dina andra bryggningar. Om din tid är viktig för dig fundera över vad du kan göra för att effektivisera bryggningen. Finns ett separat inlägg om tidseffektivisering här. 

Mer humle kommer gå åt
Iom att socker koncentrationen blir högre så blir humleutbytet sämre. Och många hög OG öl kräver dessutom en ganska rejäl bittergiva för att inte bli sötsliskiga. En bittergiva på ca 50 IBU tycker jag personligen är en bra utgångspunkt. Sen får man alltid tänka på vilken stil man brygger för det finns ju alltid undantag tex starka skotska och belgiska öl. Skall man brygga en Imperial Stout med ett OG över 90 tycker jag personligen att en bittergiva på 75 IBU är rimligt, men det här är en smaksak. Unvik i alla fall små bittergivor såvida du inte brygger någon specifik stil som är lite sötare.

Använd gärna hög alfa humlesorter
Det kommer gå åt mer humle än normalt, var beredd på det. Den högre sockerkoncentrationen ger ett lägre utbyte av humlen. Genom att använda hög alfa humle så kommer det gå åt mindre humlemängder och du får även ut mer öl iom att du har mindre humlemassor som kan suga åt sig öl. Även filtreringen blir enklare iom mindre humlemängder. Sen är detta lite stilberoende förstås.

Koktid
Iom att det oftast är svårt att komma upp i rätt SG innan vörtkok så kan det vara klokt att överväga ett 90 minuters vörtkok eller kanske tom längre, såvida du inte har ett väldigt stort bortkok procentuellt sett (20% eller mer). Dvs detta tipset gäller främst om man brygger lite större batcher, ca 30 liter. Ett kortare kok kommer kräva ett högre SG (densitet innan kok). Kokar du längre så kommer du naturligtvis också koka bort mer så du tar höjd för det från början. Vissa stilar mår dessutom bra av att kokas lite extra tex barley wine, imperial porter och imperial stout. Men överdriv inte koktiden, mailard reaktioner skapas och påverkar både ölets viskositet, smak och utjäsning.

Se upp för överkok
Ett starkare öl innehåller mer proteiner och det finns en större risk för överkok. Håll koll, skumma gärna av och undvik att fylla upp din kastrull till max första gången du brygger ett starkare öl.

Håll kort på ditt bortkok
När man brygger ett starkare öl så skadar det inte att ha koll på hur mycket man kokar bort under sitt kok. Ett litet exempel för att förtydliga detta:

Du har ett öl med ett SG på 80 och du har 15 liter innan kok. Bortkoket har du uppskattat till 5 liter. Det beräkande OG:t blir därmed:

(80 * 15)/10 = 120

Men det verkliga bortkoket är istället 4 liter. Det mer sannolika OG:t blir därmed:

(80 * 15)/11 = 109

Så iom det mindre bortkoket så kommer du missa ditt OG med minst 11 punkter.

Hur du beräknar ditt bortkok finner du här.

Tillsättning av jäst vid flasktappning
När man har bryggt en hög OG öl kan det vara idé att lägga i lite ny pigg jäst när man skall flasktappa framförallt om man har låtit ölet stå i jäskärlet i flera månader. Tänk bara på att tillsätta en alkoholtolerant jäst med lägre utjäsning än den jästen du använt vid jäsningen, annars finns det risk för flaskbomber. Exempel på jäster kan vara Safebrew F2 eller Safebrew S-33. 

Lagring
Alla håller inte med om detta men ett hög OG kommer generellt sätt ta längre tid på sig innan det smakar bra och kommer även utvecklas med åldern. Förvara kallt och mörkt.

Så, det var de olika sakerna som jag kommer på som man bör tänka på när man brygger hög OG öl. Saknas några? Vad tycker ni? Hittar ni några felaktigheter?

 Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Provsmakning: Rasputin French Oak

Försöker komma ikapp med recensioner av våra olika öl. Den här gången är det dags för den ekade (franska medium rostade ekkuber) versionen av vår North Coast Old Rasputin inspirerade imperial stout, Rasputin. Vi delade ju upp det här ölet i tre olika delar när vi tappade om det. Ursprungsölet finns recenserat här.

Det som i min mening är viktigt med ett öl som är ekat är att ekningen inte tar över smaken. Detta är väldigt vanligt i kommersiella exemplar, tänker på tex Great Divide Oak Aged Yeti som ett bra exempel när vanligen tar över i stort sett hela ölet.

Men åter tillbaka till vår öl. Här kommer recensionen.

Rasputin French Oak

Utseende: Som ursprungsölet så är det här ölet svart men lite rödaktigt i kanterna om man håller upp det mot ljuset. En kompakt och fluffig skumkrona och stor skumkrona skapas under den något oförsiktiga upphällningen.

 
Arom: Komplex arom. Mörkt frukt, choklad men också toner av kaffe, tobak och ek.

Smak: Smaken påminner en hel del om aromen. Mörkt frukt med choklad. I bakgrunden lite kaffe och vanilj. Lång och komplex eftersmak med värmande alkohol. Mjuk kolsyra. Känns som om ekningen gjort ölet lite beskare (av tanninerna kanske?) men också komplexare.

Slutsats: I det här specifika fallet så har ekningen tillfört en ytterligare dimension till ölet utan att ta över. Hade det inte varit för beskan/tanninerna och den värmande alkoholen så hade den varit riktigt bra. Misstolka mig inte, ölet är bra men lite mindre bitter humle och maltextrakt istället för socker vid bryggningen hade gjort det här till en riktig fullträff.

Bryggning: Beräkning av bortkok

Att hålla koll på hur mycket som man kokar bort under sitt kok är viktigt och ofta något som många nybörjare missberäknar. Kokar man bort för mycket blir ölet starkare än man tänkt sig och kokar man bort för lite så blir ölet svagare än beräknat. Men hur får man reda på hur mycket man kokar bort? Ja, antingen så simulerar man ett kok eller så räknar men helt enkelt ut det. Nedan följer några beräknings exempel på bort kok:

Exempel 1

Här kokar vi ölet i 90 minuter (5400 sekunder) med 2 kW. Beräkningen blir därmed:

(2 * 5400)/2250 = 4,8 l

Exempel 2

Här kokar vi ölet i 75 minuter (4500 sekunder) med 1,8 kW. Beräkningen blir därmed:

(1,8 * 4500)/2250 = 3,6 l

Exempel 3

Här kokar vi ölet i 120 minuter (7200 sekunder) med 2,9 kW. Beräkningen blir därmed:

(2,9 * 7200)/2250 = 9,3 l

2250 är den mängden energi som behövs för att koka bort en liter vatten. Den här beräkningen tar inte hänsyn till olika typer av förluster men de borde hamna inom en 10% felmarginal.

Håll till godo!