Provsmakning: The Kilt Lifter

Under hösten bryggde jag och Pehr från Bellevue Brewing (brygglaget vi delar lokal med) en riktigt stark skotte med muscovadosocker. Det här ölet tappade vi sedan om på tre olika sorters ekkuber. På så sätt fick vi fyra olika versioner (naturell, ek, bourbon och rom) av det här ölet.  Nu är ju det över ett halvår sedan och därmed dags för en provsmakning helt enkelt!

The Kilt Lifter

Utseende: Mörkbrun färg, nästan porterfärg. Gissar att det över 2 timmar långa vörtkoket har gjort ölet bra mycket mörkare än receptets 40 EBC. Helt blank/klar. Liten skumkrona som försvinner förhållandevis fort.

Arom: Aromen består av mycket dofter av plommon, russin och fikon.

Smak: Samtliga versioner smakar initialt lite mörk rom (av muscovadosockret) följt av en stor smak av plommon, russin och fikon.  Bourbonversionen får ett trevligt djup i sin fruktiga smak och upplevs som lite beskare. Ekversionen har en trevlig vaniljton i bakgrunden. Romversionen är mycket lik den helt naturella versionen men det finns något annat där i bakgrunden i smaken som kommer från romkuberna.

Relativt söt avslutning på samtliga versioner med undantag av bourbon, men inte sötsliskigt dock. Tyvärr något lite kolsyra, skulle tillsatt 4,5g/l istället för 4g/l vid flasktappningen. Förklarar den nästan obefintliga skumkronan.

Slutsats: Målet med det här ölet var att skapa ett öl som smakmässigt påminde om mörk rom. Och ja, det har vi nästan lyckats med faktiskt. Men det går inte att komma ifrån att ölet hade blivit bättre av en högre utjäsning. 50 i FG är väldigt högt och det här är verkligen en öl man dricker långsamt och lite av. En 33 cl flaska räcker gott på en kväll.:) Den låga utjäsningen gör också att ölet uppfattas som ännu sötare än vad det egentligen är.

Samtidigt tycker jag det här ölet är lite för enkelspårigt, balanserat och en aningens tråkigt. Hade velat ha någon mer smak som fanns där och skapade lite spänning och intresse i smakbilden. För att åstakomma det så hade jag till en annan gång bytt ut Bairds Dark crystal mot Bairds Crystal Malt istället och ökat mängden från 2 kg till 3 kg. Hade också tillsatt vår sekundärjäst efter ca 4 dagarns primärjäsningen istället för två veckor så den hade fått bättre chanser att komma igång. Hade även ökat på mängden muscovadosocker från 1,2 till 1,5 kg.

Vilken version var bäst då? Ja, det blir helt klart bourbon versionen. Den versionen har ett annat djup än vad dom andra versionerna har och tack vare att vi tillsatte även delar av spriten som vi hade badat ekkuberna i en något högre upplevd beska. På en andra plats kommer ekversionen, tredje platsen går till romversionen och sist kommer den naturella versionen. Placeringen känns ganska självklar, den ekade versionen har touch av vanilj som är trevlig, romversionen ger en aningens mer smakdimensionen jämfört med originalet medans just originalet blir något tråkig.

Flasktappning: The Kilt Lifter

Efter två månader uppdelade i olika jäshinkar på olika sorters ekkuber (naturella, bourbon och rom) blev det dags för flasktappning i fredags kväll av vår Wee Heavy med muscovadosocker. Roligare fredagssyssla har man haft men det fick bli så den här gången.

Vid omtappningen så delade vi ju om det här ölet till följande olika delar:

• 24 liter naturella franska mediumrostade ekkuber (1g/l).
• 11 liter med ekkuber indränkta i bourbon (Wild Turkey 0,5g/l)).
• 10 liter med ekkuber indränkta i mörk rom (Dictador 20 YO 0.5g/l).
• 13 liter naturellt, dvs inga ekkuber alls.

Vi valde precis som när vi flasktappade vår belgian dark strong ale (Monks Secrets) att använda jästen Lalvin EC-1118 till flaskjäsningen. Och vi valde att vara försiktiga med mängden socker så det fick bli 4g/l. Vi tog inget FG prov iom att vi gjorde det när vi tappade om ölet. Så FG får bli satt till 50 från 121, dvs en alkoholhalt på 9,3% och en utjäsning på 56%.

The Kilt Lifter

Samtliga versioner smakade lovande men den neutrala och den romlagrade var mest lovande för tillfället. Mycket fikon, karamell och lite russin i smaken. Bilden gör tyvärr inte det här ölet rättvist, just det här provet måste vi fått med småpartiklar som grumlat till färgen för dom andra smakproven hade inte alls den här färgen utan en mer rödaktig färg.

Och det här blev det första ölet som vi haft i bitterhumle ifrån vår humleodling. Och både vid omtappningen och nu vid flasktappningen så tycker vi att vi fått den beskan vi räknat med, om inte mer. Får följa upp det vid en senare provsmakning. 

Nu får det här ölet ligga på flaska några månader innan det blir dags för officiell provsmakning.

Summering: Bryggåret 2015

Tänkte genom ett litet inlägg summera lite grann vad vi har sysslat med under året som gått.

Bryggningar
Om vi börjar med våra olika bryggningar så har det under året blivit bryggt 8 olika öl vilket blir någon form av rekord för oss. I år tycker jag vi har lyckats brygga mycket varierande stilar och öl:

• Wee Heavy (Imperial Highlander Ale 2)
• Barley wine med lönnsirap (Woody Barley)
• DIPA jäst med belgisk abbey jäst (Monks DIPA)
• Saison som delades upp i tre olika delar (3w saison)
• Amber ale (Little Amber)
• Wee Heavy med muscovadosocker (The Kilt Lifter)
• American Strong Ale (Big Bad Wolf)
• Belgian Dark Strong Ale  med bla dadelsirap (Monks Secrets)

Förutom ett magplast med Little Amber så tycker jag samtliga öl har blivit bra eller bättre. Två av våra öl har vi dock inte smakat än. The Kilt Lifter ligger på ekkuber och Monks Secrets ligger fortfarande på jäshink.

Vårat nya stora mäskkärl

Vår 100L vattenvärmare (HLT)

Utrustning och byggen
Förra året var det väldigt mycket kring vår uppgradering till större volym. Och i år så har vi följfullt uppgraderingen genom nytt större mäsk kärl byggt av en Thermogryta och ett bygge av en 100L vattenvärmare (HLT). Vissa finjusteringar kvarstår men i stora drag så har vi landat i vår uppgradering och börjar nu känna oss "hemma" i vårat nya bryggverk.

Besök av Amylases Sommarölsträff

Tävlingar
På tävlingens fronten blev det bara Amylases Vinterölsträff som vi ställde upp i. Vi besökte dock Sommarölsträffen. Inga medaljer i år tyvärr. Kan avslöja att det under 2016 kommer bli lite fler tävlingar. Återkommer om detta i ett senare inlägg.

Porterfestivalen

Festival(er)
I år blev det två festival besök, närmare bestämt Öl och whiskymässan och Porterfestivalen. Vi får se vad det blir för festivalbesök under 2016.

Bloggen/Facebook
Som tidigare år så har trafiken på bloggen ökat med 50% förutom under senare delen av året då det börjat plana ut något. Och under året passerade vi 100 000 sidträffar. Blev lite färre inlägg i år vilket delvis kan förklaras med att stora delar av uppgraderingen gjordes förra året och att antalet inlägg från humleodlingen i år varit färre.

Vår Facebook sida har också fått många nya vänner, idag har den hela 810 st vänner. Våra olika tips och byggen har troligtvis bidragit till detta. För nästa år finns det en del utkast till idéer för att fortsätta att utveckla bloggen och behålla den intressant. Men har ni tankar, tips eller funderingar så hör gärna av er.

Ja, 2015 blev ett händelserikt år det med. Vi tror och hoppas att 2016 skall bli det med.:) Vi kommer snart presentera våra planer för våren!

God jul på er, kära läsare!

Omtappning: The Kilt Lifter

Efter lite mer än en månad i jäshinken så blev det igår kväll dags att tappa om vår Wee Heavy med muscovadosocker, The Kilt Lifter, för att läggas på lite olika former av ekkuber.

FG 50

På bryggdagen tillsatte vi hela tre olika jästsorter (se inlägget från bryggningen för mer information). Efter 2 och 1/2 veckas jäsning hade FGt smugit sig ner till 50 från 121, dvs en alkoholhalt på 9,3% och en utjäsning på 56%. 4 st paket M07 tillsattes och ca 2 veckor senare så var FG fortfarande nere på 50. M07 kom alltså tyvärr aldrig igång.

Kanske hade vi fått ett annat resultat om vi bara kört med M03 från början och redan efter en vecka tillsatt M07. Då hade det kanske funnits syre och andra saker som jästen behöver för att komma igång och jäsa. Det är något vi får testa en annan gång vi gör något liknande när vi inte vill ha smakbidraget av en jäst utan bara vill jäsa ut ölet mer.

Ses om 2 månader!

Oavsett vad, det var inte så mycket att göra åt detta utan vi tappade om ölet till olika jäshinkar enligt nedan:

• 24 liter naturella franska mediumrostade ekkuber (1g/l).
• 11 liter med ekkuber indränkta i bourbon (Wild Turkey 0,5g/l)).
• 10 liter med ekkuber indränkta i mörk rom (Dictador 20 YO 0.5g/l).
• 13 liter naturellt, dvs inga ekkuber alls.

Smakmässigt var ölet lovande. Fruktigt, karamelligt och lite lakris. Det här var det första ölet som vi haft egen odlad bitterhumle i. Känns absolut som om vi fick den beskan vi räknade med, om inte mer. Vi får vänta och se helt enkelt, men det känns lovande.

Nu får det här ölet stå på jäshink i 2 månader, sen blir det flasktappning. Anledningen till att vi inte flasktappade det naturella nu med det samma är att dels vill vi flasktappa allt på en och samma gång iom att vi skall tillsätta ny jäst (en annan sorts jäst) för kolsyrebildningen och att det kan vara bra att ha för att blanda ut någon av dom andra versionerna om ekningen, smakmässigt, gått över styr.

Sambryggning: The Kilt Lifter

En basmalt, en specialmalt och en specialingrediens, kan det bli något bra? Ja, det var lite det som var tanken med att brygga just det här ölet. Inspiration har vi i detta fallet fått från flera olika håll, dels boken Experimental Homebrewing (sidan 32), vår Wee Heavy, Imperial Highlander Ale 2 och vår Ewil Twin Even More Jesus inspirerade öl It was Judas.

Det här är som titeln avslöjar en sambryggning med det brygglag som vi delar lokal med. Den här gången blev det bara jag (Peter) och Pehr från Bellevue Brewing som bryggde. Historisk sett så har dessa bryggningar varit åt det experimentella hållet och det kommer nog även bli en bryggning till våren.


Receptet blev i alla fall så här:

The Kilt Lifter  (62 L)

Recipe Specifications
--------------------------

Estimated OG: 1,126 SG
Estimated Color: 40,0 EBC
Estimated IBU: 72,6 IBU

Boil Time: 130 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU      
33,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        86,39 %       
2,00 kg       Bairds dark crystal (200,0 EBC)           Grain        5,24 %        
100,00 gm     Hemodlad humle [6,00 %]  (60 min)         Hops         15,5 IBU      
150,00 gm     Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         57,0 IBU   
2,00 kg       Sugar, Table (Sucrose) (2,0 EBC)          Sugar        5,24 %    
1,20 kg       Muscovado (50,0 EBC)                      Sugar        3,14 %        

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 35,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp     
90 min        Saccharification   Add 105,00 L of water at 70,4 C     65,0 C        

Jäst: 6 st Mangrove Newcaste Dark ale M03, 1 st M44 West Coast, 1 st Nottingham. Efter 2 veckor tillsätts 4 st Mangrove British Al.
Lagring på lite olika ekkuber i två månader.

Som namnet indikerar så är detta en skotsk öl, närmare bestämt Wee Heavy och en riktigt stark sådan. Målet, smakmässigt med det här ölet är något som påminner (smakmässigt) om mörk rom. Och det är anledningen till att vi valde att använda muscovadosocker i detta ölet. Rom och muscovado socker görs båda av rörsocker saft. Dessutom ger muscovadosockret en hel del trevliga smaker som vi tror kan passa i detta ölet. Som specialmalt valde vi Bairds Dark crystal för dess fruktiga smak. Och avslutningsvis ett riktigt långt vörtkok för att koncentrera vörten och skapa många mailardreaktioner. Det vanliga sockret är bara för att få upp OGt ännu högre. Ingen idé att använda maltextrakt i det här fallet utan vanligt socker duger resonerade vi i detta fallet. Humlemässigt är det inte mycket att prata om. En relativt snäll bittergiva. Vi slänger även i kottarna från årets skörd så får vi se hur mycket beska det ger. Den beskan blir en bonus kan man säga.

Angående jästvalen så är anledningen även där den fruktiga smaken. M03 har ju dock väldigt låg utjäsning så därför valde vi att tillsätta ett paket Nottingham (hög utjäsning) och ett paket M44 (högre alkoholtolerans än Nottingham). Att vi tillsätter M07 efter två veckors jäsning är för att den jästen har ännu högre utjäsning och alkoholtolerans än någon annan av jästsorterna. Men den har en del estrar som vi inte vill ha så mycket av i det här ölet. Anledningen till denna blandning och ordning är att komma åt så mycket av smaken från M03 som det går men ändå få ölet att jäsa ut hyfsat. Skulle M07 aldrig komma igång och jäsa (pga brist på syre, alkoholnivån eller andra faktorer) så borde ölet jäst ut till en rimlig nivå ändå. FGt borde hamna någonstans mellan 30 och 40. Väldigt stort spann men allt beror på om M07 kommer komma igång och jäsa och hur alkoholtolerant den är. Vi använde ju denna jästen till vår lönnsiraps barley wine så vi vet att den klarar av åtminstone runt 12% alkohol.

Många kärl blev det....

Det här blev en lång bryggning. Dels var vi bara två och dessutom så fick vi iom maltmängden använda både vårat nya och gamla mäskkärl. Och eftersom vi hade 35 kg malt så hade vi ett behov av 105 liter mäskvatten, något som vår vattenvärmare (HLT) inte riktigt rymmer. Så vi fick använda den gamla också.

"Den stora mäsken" blev klar en halvtimme innan "den lilla". Så vi lakade ur en mäsk i taget så vi tog rätt mängd sötvört från respektive mäsk. När vi lakat färdigt från "den stora mäsken" så hade vi ett SG på 75. Men när vi lakat färdigt från "den lilla mäsken" hade SGt kommit upp till  80.

Sen var det bara att koka i 2 timmar och 10 minuter. Anledningen till varför det blev just 2 timmar och 10 minuter är att vi ville få bortkoket att stämma någorlunda med det beräknade. Så vi förlängde det med 10 minuter mot vad vi tänkt. Sockret tillsatte vi vid kokslut för att det inte skulle bränna fast något på våra värme element.

OG 121

Kylningen var inget större problem den här gången. 12C i kylvattnet gjorde sitt så det blev inte alls lika segdraget som sist. OGt hamnade på 121 så vi missade med 5 punkter vilket jag tycker man får vara nöjd med på en såpass starkt öl. Ölet var inte så farligt sött trots det höga OGt och låga IBUn. Så vi verkar ha fått en del beska från den hemodlade humlen. Och inget socker brände fast på värme elementen. Skönt!

Nu får det här ölet jäsa i två veckor, sen åker det i 4st paket M07 och sen skall ölet förhoppningsvis fortsätta att jäsa ett tag. Efter det så kommer det läggas på lite olika ekkuber. Vi har tänkt oss rom, bourbon och neutrala ekkuber. Dessa kommer få ligga i jäshinken under 2 månaders tid. Och en del av ölet kommer naturligtvis bli "obehandlat" också.