torsdag 22 oktober 2015

Bryggning: Big Bad Wolf

I förra helgen blev det inte bara bryggt ett öl utan faktiskt två. På lördagen blev det en sambryggning i form av en Wee Heavy med muscovadosocker, The Kilt Lifter. Och på söndagen bryggde vi en american strong ale som vi något fantasilöst valt att kalla Big Bad Wolf.

American Strong Ale är en väldigt bred stil. Lite elakt kan man säga att det är en "slasktratt stil" där man lagt lite olika öl som inte passar in någon annanstans. Spannet sträcker sig från röd-aktiga humlestinna öl till kolsvart maltiga öl.Vi valde i alla fall att göra en Stone Double Bastard inspirerad öl, dvs ett maltigt och humligt öl.

Receptet såg ut så här:

Big Bad Wolf (46 L)

Recipe Specifications
--------------------------

Estimated OG: 1,087 SG
Estimated Color: 36,0 EBC
Estimated IBU: 65,6 IBU

Boil Time: 75 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU     
17,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        85,00 %      
1,00 kg       Cararye (170,0 EBC)                       Grain        5,00 %       
1,00 kg       Crystal Malt (140,0 EBC)                  Grain        5,00 %       
1,00 kg       Rye Malt (9,3 EBC)                        Grain        5,00 %       
120,00 gm     Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         65,6 IBU     
100,00 gm     Amarillo [10,40 %]  (15 min)         Hops               
100,00 gm     Simcoe [13,00 %]  (15 min)                Hops               
100,00 gm     Simcoe [13,00 %]  (3 min)                 Hops                
100,00 gm     Amarillo [10,40 %]  (3 min)          Hops                
               
Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 20,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step,
Step Time     Name               Description                         Step Temp    
90 min        Saccharification   Add 60,00 L of water at 70,4 C      65,0 C       
10 min        Mash Out           Heat to 78,0 C over 10 min          78,0 C 

Jäst: Mangrove West Coast M44

Tanken med det här ölet var att inte krångla till det allt för mycket. Vi försöker numera göra våra recept enkela men ändå inte för strikta och "tråkiga". Men det är en svår balansgång. Basmalten är Maris Otter pale ale malt för att ge en fin grundbas till ölet. Cararye för att det är en för oss ny maltsort som vi ville testa. Och så lite crystal malt för att få en ordentlig och samtidigt lite komplexare karamellbas i ölet. Rågmalten hade vi inte lagt till i receptet om det inte hade varit för att vi deltog i Pot Bellys september tävling där man fick 1 kg rågmalt. Frågan är om den kommer märkas i sammanhanget. Humlemässigt valde vi en ganska rejäl bittergiva och en klassisk amerikansk humlekombination i smak och aromgivan i form av Amarillo och Simcoe. Och jästvalet var i detta fallet väldigt enkelt, M44 West Coast. Anledningen är våra tidigare erfarenheter från bryggningen av vår American Brown Ale, Hoppy Brown. OG:t var satt ganska  högt så därför valde vi att mäska vid låg temperatur och en lägre tid för att få bra utbyte och hög utjäsning.

Lite mindre kärl denna gången jämfört med förra....
Skall man lite kort summera den här bryggningen lite kort så kan man säga "bra men något strulig". Anledningen är att mäsken var inte klar på toppen efter 90 minuter. Vi landade dessutom lågt (63 C)  i mäskningen. Väntade ytterligare en halvtimme men fortfarande grumligt. Trots cirkulering. Det slutade med att vi lakade ut, värmde upp och hällde tillbaka i mäskkärlet för att på så sätt få upp temperaturen. När vi nått 70C lät vi den stå i 15 minuter. Efter det var toppen av mäsken klar och fin, dvs färdigkonverterad.

OG 85

Efter det flöt bryggningen på bra. 10% av olika rågmalter ställde inte till det och färgen fick ingen grådisig färg som vi upplever att råg ibland kan ge öl. Innan kok hamnade vi på 75 i SG och med tanke på att det hade blivit lite slabbigt i samband med temperaturhöjningen av mäsken så var vi helt klart nöjda med det. Vi landade efter kok på 45 liter i jäskärlet och ett OG på 85, dvs 2 punkter under vad vi siktade på, så det kan man inte vara annat än nöjd med!

Nu får det här ölet jäsa i några veckor, sen är det dags för flasktappning! Förhoppninsvis är det drickbart under december!

måndag 19 oktober 2015

Sambryggning: The Kilt Lifter

En basmalt, en specialmalt och en specialingrediens, kan det bli något bra? Ja, det var lite det som var tanken med att brygga just det här ölet. Inspiration har vi i detta fallet fått från flera olika håll, dels boken Experimental Homebrewing (sidan 32), vår Wee Heavy, Imperial Highlander Ale 2 och vår Ewil Twin Even More Jesus inspirerade öl It was Judas.

Det här är som titeln avslöjar en sambryggning med det brygglag som vi delar lokal med. Den här gången blev det bara jag (Peter) och Pehr från Bellevue Brewing som bryggde. Historisk sett så har dessa bryggningar varit åt det experimentella hållet och det kommer nog även bli en bryggning till våren.


Receptet blev i alla fall så här:

The Kilt Lifter  (62 L)

Recipe Specifications
--------------------------

Estimated OG: 1,126 SG
Estimated Color: 40,0 EBC
Estimated IBU: 72,6 IBU

Boil Time: 130 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU      
33,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        86,39 %       
2,00 kg       Bairds dark crystal (200,0 EBC)           Grain        5,24 %        
100,00 gm     Hemodlad humle [6,00 %]  (60 min)         Hops         15,5 IBU      
150,00 gm     Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         57,0 IBU   
2,00 kg       Sugar, Table (Sucrose) (2,0 EBC)          Sugar        5,24 %    
1,20 kg       Muscovado (50,0 EBC)                      Sugar        3,14 %        

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 35,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp     
90 min        Saccharification   Add 105,00 L of water at 70,4 C     65,0 C        

Jäst: 6 st Mangrove Newcaste Dark ale M03, 1 st M44 West Coast, 1 st Nottingham. Efter 2 veckor tillsätts 4 st Mangrove British Al.
Lagring på lite olika ekkuber i två månader.

Som namnet indikerar så är detta en skotsk öl, närmare bestämt Wee Heavy och en riktigt stark sådan. Målet, smakmässigt med det här ölet är något som påminner (smakmässigt) om mörk rom. Och det är anledningen till att vi valde att använda muscovadosocker i detta ölet. Rom och muscovado socker görs båda av rörsocker saft. Dessutom ger muscovadosockret en hel del trevliga smaker som vi tror kan passa i detta ölet. Som specialmalt valde vi Bairds Dark crystal för dess fruktiga smak. Och avslutningsvis ett riktigt långt vörtkok för att koncentrera vörten och skapa många mailardreaktioner. Det vanliga sockret är bara för att få upp OGt ännu högre. Ingen idé att använda maltextrakt i det här fallet utan vanligt socker duger resonerade vi i detta fallet. Humlemässigt är det inte mycket att prata om. En relativt snäll bittergiva. Vi slänger även i kottarna från årets skörd så får vi se hur mycket beska det ger. Den beskan blir en bonus kan man säga.

Angående jästvalen så är anledningen även där den fruktiga smaken. M03 har ju dock väldigt låg utjäsning så därför valde vi att tillsätta ett paket Nottingham (hög utjäsning) och ett paket M44 (högre alkoholtolerans än Nottingham). Att vi tillsätter M07 efter två veckors jäsning är för att den jästen har ännu högre utjäsning och alkoholtolerans än någon annan av jästsorterna. Men den har en del estrar som vi inte vill ha så mycket av i det här ölet. Anledningen till denna blandning och ordning är att komma åt så mycket av smaken från M03 som det går men ändå få ölet att jäsa ut hyfsat. Skulle M07 aldrig komma igång och jäsa (pga brist på syre, alkoholnivån eller andra faktorer) så borde ölet jäst ut till en rimlig nivå ändå. FGt borde hamna någonstans mellan 30 och 40. Väldigt stort spann men allt beror på om M07 kommer komma igång och jäsa och hur alkoholtolerant den är. Vi använde ju denna jästen till vår lönnsiraps barley wine så vi vet att den klarar av åtminstone runt 12% alkohol.

Många kärl blev det....


Det här blev en lång bryggning. Dels var vi bara två och dessutom så fick vi iom maltmängden använda både vårat nya och gamla mäskkärl. Och eftersom vi hade 35 kg malt så hade vi ett behov av 105 liter mäskvatten, något som vår vattenvärmare (HLT) inte riktigt rymmer. Så vi fick använda den gamla också.

"Den stora mäsken" blev klar en halvtimme innan "den lilla". Så vi lakade ur en mäsk i taget så vi tog rätt mängd sötvört från respektive mäsk. När vi lakat färdigt från "den stora mäsken" så hade vi ett SG på 75. Men när vi lakat färdigt från "den lilla mäsken" hade SGt kommit upp till  80.

Sen var det bara att koka i 2 timmar och 10 minuter. Anledningen till varför det blev just 2 timmar och 10 minuter är att vi ville få bortkoket att stämma någorlunda med det beräknade. Så vi förlängde det med 10 minuter mot vad vi tänkt. Sockret tillsatte vi vid kokslut för att det inte skulle bränna fast något på våra värme element.

OG 121

Kylningen var inget större problem den här gången. 12C i kylvattnet gjorde sitt så det blev inte alls lika segdraget som sist. OGt hamnade på 121 så vi missade med 5 punkter vilket jag tycker man får vara nöjd med på en såpass starkt öl. Ölet var inte så farligt sött trots det höga OGt och låga IBUn. Så vi verkar ha fått en del beska från den hemodlade humlen. Och inget socker brände fast på värme elementen. Skönt!

Nu får det här ölet jäsa i två veckor, sen åker det i 4st paket M07 och sen skall ölet förhoppningsvis fortsätta att jäsa ett tag. Efter det så kommer det läggas på lite olika ekkuber. Vi har tänkt oss rom, bourbon och neutrala ekkuber. Dessa kommer få ligga i jäshinken under 2 månaders tid. Och en del av ölet kommer naturligtvis bli "obehandlat" också.

fredag 2 oktober 2015

Flasktappning: Little Amber

Dags att flasktappa vår American Amber Ale som vi bryggde i början av september. Några dagar innan den här flasktappningen så tappade vi över 10 liter till ett annat jäskärl och i det kärlet slängde ner vi i 20g Eldorado humle och en chipotle chili. De övriga 40 litrarna åkte det ner 80g Eldorado humle i.

FG 13
FG:t visade 13 och med ett OG på 64 punkter så blir det en utjäsning på nästan 80% och en alkoholhalt på 6,7%. Lite starkare än vi tänkt men vi lakade ut för liten mängd vört under den här bryggningen. Blir nog bra ändå så sett. Vi valde att kolsyresätta det här ölet med 6g/l.

Provsmakningen är som alltid svår att uttala sig om men det båda versionerna smakade mycket lovande. Chipotle versionen hade fått en rökig, pepprig arom som påminde lite som bacon. Verkar som om en chipotle till 10 liter var en bra dosering. Återkommer under hösten med en provsmakning!


torsdag 24 september 2015

Humleodling: Skördedags!


Skörd nr 1

Skörd nr 2

Skörd nr 3
Ja, som rubriken antyder så blev det en skörd från humleodlingen i år, den dåliga sommaren till trots. Små kottar men samtliga var prassliga som papper och lupinen fanns allt där inne i kottarna. Blev gul och klibbig om fingrarna av allt plockande. Bilderna visar alltså årets skörd hittills. Och i år skördade jag inte Saphir humle som förra året (skulle någon i Göteborgsområdet vara intresserad av att komma och plocka så hör av er). Samtliga sorter (Northern Brewer, Magnum, Taurus, Merkus) producerade färdiga kottar år. Mest kottar fick jag av Northern Brewer. Minst kottar fick jag av Merkur plantorna som dock bara är ett år gamla. Nästa år får jag köpa mig något myggnät eller dylikt och använda någon fläkt till torkningen. Det här året har jag vara torkat dom liggandes på hushållspapper i några dagar.

Första delen av humleodlingen

Andra delen av humleodlingen

Det positiva i år är helt enkelt att jag fått kottar på samtliga plantor som är 1 år eller äldre. Har inte fått så mycket kottar något år innan så trots sommaren som varit så har det ändå gått bättre än något tidigare år. Och i år har jag också fått fler skott än någonsin. Har fått ett från Saphir och flera stycken från Merkur. Snart kommer jag inte ha plats för alla skotten.:) Och dessutom har plantorna blivit större än tidigare.

Men det går inte att komma ifrån att det hade gått ännu bättre med en varmare sommar och vår. Sommaren och även våren var bedrövlig ur ett humleperspektiv. En dålig sommar kan försena skörden med en hel månad läste jag i denna rapporten som också innehåller en mängd intressant information om humleodling. Och en månad på våra breddgrader är ganska mycket iom att frosten kommer ganska kort efter skörden. Rapporten innehåller också mycket annan information om humleodling, dock ur ett kommersiellt perspektiv.

Fick också ett tips via gruppen Humleodlarna på facebook om det här klippet som kan vara intressant för den som odlar eller funderar på att börja odla humle. Detta klipp handlar dock uteslutande om odling av svenska sorter så månad för mognad och skörd stämmer inte tex.

Så vad skall jag använda den här egenodlade humlen till? För ni som inte följt odlingen tidigare så kan jag berätta att tanken är att använda den som bittergiva i något av våra öl under hösten. Vi får se vilket öl som det hamnar i.:)

söndag 20 september 2015

Provsmakning: Woody Barley



Dags för att en officiell provsmakning av vår barley wine med lönnsirap som vi bryggde i våras. 

Utseende: Mörk röd-brun färg helt klart i den övre skalan av stildefinitionen. Blank/Klar och fin. Jästkakan sitter ganska stadigt i botten så det är ingen större risk att få med sig den ner i glasen. Fantastisk skumkrona som jag inte riktigt förväntat mig på just det här ölet.

Arom: Aromen innehåller karamell, kola/toffee, trä, lönnsirap och låga nivåer av engelska estrar.
 
Smak: Smaken påminner mycket om aromen. Tycker att vi träffade rätt med mängden lönnsirap (3 kg i 67 liter). Har svårt att beskriva smaken som det givit mer än med ordet lönnsirap. Något besk. Faktiskt drickvänlig. Känns konstigt att säga det om ett öl på hela 11,5%. Värmande alkohol i slutet av smaken. Lagom kolsyra.

Slutsats:  Det här blev bra är första reflektionen när man dricker ölet. Finns en tydlig smak av lönnsirapen som samtidigt inte tar över hela ölet utan det finns andra smaker där också. Fortfarande något besk vilket gör att den upplevs mer torr/utjäst än vad den faktiskt är.

Medans US-05 är neutral och "tråkig" så verkar M07 favorisera maltsmaker (vilket är bra i detta fallet). Tycker även att US-05 ger en viss alkoholhetta när man brygger starka öl (10% och uppåt) med den. Men trots att det här ölet är ca 11,5 % starkt känner jag inte alls samma hetta trots att ölet bara legat på flaska i fyra månader. Samtidigt så jäste den ut från 109 till 22 vilket jag är osäker på om US-05 hade orkat med. Så jästvalet är vi helt klart mycket nöjda med i detta ölet. Ju fler olika jästsorter vi testar desto tråkigare blir US-05.

Skulle vi gjort något annorlunda? Nja, än så länge så är det något lite maltsmak tycker jag. Hade nog plockat bort pale crystal från receptet och bara kört crystal malt istället. 

tisdag 8 september 2015

Bryggning: Little Amber

I söndags blev det dags för höstens första bryggning. Enligt våra planer för hösten så skulle det bli en belgian strong ale men den kandisirapen vi ville ha verkade vara tillfälligt slut på olika inköpsställen. Så det blev helt enkelt att planera om. Och då valde vi att börja med vårat andra försök till en American Amber ale, Little Amber istället.

Receptet blev så här:

Little Amber (63,5 L)

Recipe Specifications
--------------------------
Estimated OG: 1,059 SG
Estimated Color: 28,5 EBC
Estimated IBU: 33,1 IBU

Boil Time: 60 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU     
12,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        80,00 %      
2,00 kg       Pale Crystal (100,0 EBC)                  Grain        13,33 %      
1,00 kg       Crystal Malt (140,0 EBC)                  Grain        6,67 %       
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (Dry Hop 4 days)      Hops 
60,00 gm      Warrior [17,00 %]  (60 min)               Hops         33,1 IBU     
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (15 min)              Hops              
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (3 min)               Hops               

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 15,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp    
90 min        Saccharification   Add 45,00 L of water at 70,4 C      65,0 C 

Jäst: Mangrove West Coast M44

Vi har som sagt försökt oss på den här stilen en gång innan men då blev resultatet mer en American Brown Ale. Om man tittar på det gamla receptet så ser man en del skillnader:
Kanske lite dumt/korkat att göra så många förändringar på en och samma gång men förra receptet levde inte alls upp till vad en American Amber Ale skall vara så därför fick det bli så här många förändringar jämfört med förra gången.

Den här bryggningen blev också den första där vi bryggde på det sättet som vi kommer göra i framtiden nu när vår uppgradering är helt färdig:

Det här var en bryggning som gick väldigt snabbt, lite för snabbt visade det sig på slutet. Klockan 9 var vi i lokalen och kl 14 var det städat och klart, dvs 5 timmar inklusive städning. När vi kom till lokalen så hade vi dagen innan kopplat in timers till två av elementen i vattenvärmaren. På så sätt var vattnet till mäskningen nästan uppvärmt när vi kom till lokalen.

Långsam kylning blev det denna gången....

Innan koket så hade vi ett SG på 59 och det var ju lite väl högt iom att det var så högt som OGt skulle bli. Kylningen däremot var inget roligt kapitel denna bryggningen. Kylvattnet var ca 18C så vi fick hålla ett mycket långsamt flöde för att inte få för hög temperatur på det som var i jäshinken. Och det var under kylningen vi konstaterade "felet". Vi hade lakat ut för lite i kokkärlet, närmare bestämt 64 liter istället för 75 liter. Och det förklarade det något höga SG värdet.

Det var för sent då för att göra något. Spä ut i jäshinken vill vi inte med tanke på smak och aromhumlen. 65 hamnade OGt på så det får bli en stark amber ale helt enkelt. Nu får den här American Amber Alen stå och jäsa i några veckor. Sen blir det torrhumling och en liten del skall vi tillsätta chipotle i.

För första gången så använde vi pellets. För att inte sätta igen bazookascreen i kokkärlet så använde vi en biab-påse som vi la i pelletsen i. Och när vi skulle lägga i smak och aromgivorna öppnade vi påsen och bara la i pelletsen och sänkte ner den igen. Detta funkade mycket bra under bryggningen och det gjorde både kylningen och städningen av kokkärlet enklare. Sen får vi utvärdera hur det påverkar utbytet att koka pelletsen i en påse. Men vi räknade med samma utbyte som kottar (pellets har högre utbyte) så får vi se om det verkar stämma.

Som vanligt finns det fler bilder från bryggningen på vår Facebook-sida!

söndag 30 augusti 2015

Bryggning: Kylspiral eller plattvärmeväxlare?

Vilken typ av kylning skall man välja?
Kylning är något som vi skrivit om innan i form av tips för hur man skall få en bra kylning med kylspiral. Nu är det dags för ytterligare ett inlägg med temat kylning, men den här gången blir det en jämförelse mellan kylspiral och plattvärmeväxlare. Ett val som många hembryggare ställs inför antingen i början eller under sin bryggarkarriär.

Så vi börjar med att lista olika för och nackdelar med de två olika lösningarna.

Kylspiralen har följande för och nackdelar:
+ billig jämfört med plattvärmeväxlaren
+ enkelt att rengöra
+ enkelt att börja med
+ kyler hela volymen samtidigt

- förbrukar stora mängder vatten
- kräver att man rör om i vörten när man kyler
- kan kräva lyft av kokkärlet
- är svårt att att kyla ner vörten till temperaturer i närheten än kylvattnets temperatur
- fungerar mindre bra/smidigt på större volymer (40 liter och uppåt)
- när man går upp i volym så kan man mycket väl behöva byta kylspiral
- vid höga temperaturer på kylvatten kan man behöva komplettera med både vatten och isbad för att kunna komma ner i önskad temperatur.

Plattvärmeväxlaren har följande för och nackdelar:
+ kyler snabbare än kylspiralen (beror förstås på hur stor plattvärmeväxlare och hur stor kylspiral man jämför)
+ förbrukar därmed mindre vatten
+ kräver inga lyft
+ går man upp i volym så kan man troligtvis behålla sin gamla plattvärmeväxlare såvida man inte har snålat och köpt en för klen
+ kan kyla ner vörten närmare kylvattnets temperatur än kylspiralen
+ smidigt, kylningen sköter sig nästan av sig själv

- dyrare jämför med kylspiral
- kräver pump för att fungera optimalt
- kyler bara så snabbt som pumpen eller självfallet tillåter
- kyler det som går igenom plattvärmeväxlaren medans det som är kvar i kokkärlet förblir varmt
- större svinn av öl iom att det är svårt att helt och hållet tömma systemet 
- svårare och mer tidskrävande att göra rent

Om man skall välja kylspiral eller plattvärmeväxlare kan man bara svara på själv. Som jag ser det så får man väga in följande parametrar:
  • budget (hur mycket vill du lägga?)
  • brygger du själv eller med några andra?
  • hur stor volym brygger du?
  • tror du att du kommer uppgradera till större volym längre fram?
  • tänker du brygga mycket lageröl?
Tips rörande plattvärmeväxlare
Vi har som sagt tidigare skrivit ett inlägg om hur du får en effektiv och bra kylning med kylspiral, så där finns inte så mycket att tillägga. Nedan följer därför några tips om du väljer att skaffa dig en plattvärmeväxlare:
  • välj en plattvärmeväxlare med så många plattor som du känner att du har råd med (om du senare går upp i volym så behöver du inte byta)
  • snåla inte utan köp en pump också 
  • för optimal smidighet och flexibilitet rekommenderar jag kulventiler (se vårat tidigare inlägg om kopplingar till plattvärmeväxlare
  • rengör systemet innan och efter kylning med varmt vatten och StarSan 
  • välj så grova slangar och kopplingar som möjligt, det gör kylningen snabbare/effektivare. Hellre att flaskhalsen i kylningen ligger i plattvärmeväxlaren och att man får reglera ner flödet med en kulventil än att det är kulventiler och slangar som är flaskhalsen. 
Summering och personliga åsikter
En kylspiral är väldigt mycket billigare jämfört med en plattvärmeväxlare, framförallt om man även räknar in en pump. Och det är väldigt enkelt och smidigt sätt att komma igång att kyla på.

Hade jag personligen valt så hade jag förutom budgeten tänkt mycket på huruvida jag bryggde ensam eller med någon annan och framförallt vilken volym man kör (eller vill köra) och om man är nöjd med den volymen. Är man tex två som brygger 20 liters satser och är nöjda med det finns egentligen ingen anledning att välja en plattvärmeväxlare som jag ser det, såvida man inte brygger mycket lageröl.

Har man en strulande rygg, vill slippa så många lyft som möjligt eller brygger stora volymer så har man inte så mycket val än att skaffa en plattvärmeväxlare som jag ser det. Tycker också personligen att man skall ha pump och kulventiler till en plattvärmeväxlare då det blir snabbare och smidigare kylning med det.

Dom två största nackdelarna med en plattvärmeväxlare som jag ser det är kostnaden och rengöringen. Själva så har vi än så länge inte haft någon infektion pga att plattvärmeväxlaren inte varit ren nog. Men vi är noga med att alltid avsluta bryggningen med att skölja igenom systemet med varmt vatten och starsan. Även innan kylningen på själva bryggdagen gör vi samma sak igen.

Finner ni några felaktigheter eller något annat i inlägget så lämna en kommentar så justerar vi inlägget!

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!