Provsmakning: Rye Makes You Stronger

Dags att publicera ett inlägg som väntat länge på att skrivas och publiceras, nämligen provsmakning av vårat råg barley wine som vi bryggde hösten 2014. Under hösten 2015 tävlade vi med detta ölet i en tävling som Pot Belly hade och även på Amylases Vinterölsträff 2015. Och det är delvis anledningen till att det här inlägget har dröjt, vi vill inte publicera ett smakprovsinlägg av ett tävlingsöl för tätt inpå en tävling.

Men nog med prat nu, nu drar vi igång med provsmakningen. Tre glas blir det eftersom vi tappade om detta öl på lite olika ekkuber.

Tre versioner, tre glas!

Utseende: Utseendet på dessa tre versioner är naturligtvis mycket lika. Kompakt och stor skumkrona som ligger kvar väldigt länge. En lite orange--brun-röd färg. Samtliga versioner har tyvärr fått för hög kolsyra men bourbon och cognac har fått ännu högre nivå av kolsyra. Detta trots att vi bara kolsyresatte med 4,5g socker/l. Mer om detta under slutsatsen.

Arom: Samtliga versioner har mycket snarlika aromer. Det är fruktigt (får bourbon associationer), pepprigt (tänkt vitpeppar) och rågsurdegsbröd. Bourbon versionen har en lite tydligare fruktighet i sin arom.

Smak: Det är i smaken som dom lite större skillnaderna mellan dessa olika verisoner finns. Bourbonversionen har en tydligt fruktighet som skänker ölets smak ett intressant djup som de andra två versionerna saknar. Dom andra två versionerna känns något platta och endimensionella i smaken. Mycket rågsurdegsbröd och vitpeppar i smaken.

Det känns som om ölet är torrt trots ett FG på 23 och att ölet är lite halvsött. Misstänker att ölet fortfarande jäste när vi tappade om detta ölet. Mer om detta under slutsats.

Slutsats: Om vi skall börja med att kora en vinnare av dessa tre varianter så blir det den bourbonlagrade som drar det längst stråt. Blir ett trevligt djup i fruktigheten i den. Sen kommer den med vanliga ekkuber och sista den med cognac. Kändes inte riktigt som om cognac passade in i just detta ölet.

Utvärderingsmässigt så kan man säga att det är inte alltid som det blir bättre andra gången man ger sig på ett recept. Det är det här ölet ett bra exempel på. Att använda Caramunich istället för crystal malt var inget bra beslut. Och att öka mängden råg var inte heller något vidare bra beslut. Problemet med det här ölet är att rågen tar över för mycket och det blir extremt kryddigt/pepprigt och ölet blir mer än super saison än en barley wine med råg.

Angående det kraftiga kolsyran så är vår teori att ölet fortfarande jäste lite grann när vi tappade om det till andra jäskärl. Och dessa hade ingen öppning i sig utan var tillslutna. Så även om vi bara kolsyrade med 4,5g så blev det för mycket iom att det redan fanns kolsyra i ölet. Och detta skulle i så fall även förklara varför bourbon och cognac versionerna har mer kolsyra: Dessa låg i mindre kärl med mindre andel tomt utrymme.

Skulle jag brygga det här ölet igen så hade jag siktat på ett OG mellan 100 til 110, 5-10% crystal malt, 25-30% rågmalt och resten Maris Otter pale ale malt. Och så Mangrove West Coast M44 som jäst. Det tror jag hade kunnat bli något bra. Eventuellt att man skulle skoja till det med en liten andel av karamellmalten som Special X också.

Utmaningen med att brygga detta ölet ligger i att hantera rågen men det finns ju stora BIAB påsar att köpa och mäska 10-15 kg råg i en eller två sådana i vår 100 liters kokkärl borde fungera. Återstår att se om och när vi brygger det här ölet för tredje gången.:)

Ölgodis: Kokosbollar deluxe

Var ju väldigt länge sedan det publicerades ett ölgodis inlägg på bloggen. Idén till det här receptet kom till av en slump. Hade bakat en chokladtryffelkaka som jag skulle bjuda på när jag slutade på mitt gamla jobb men kände att det kanske inte skulle räcka till alla. "Jag gör lite kokosbollar tänkte jag". Men på väg till affären för att handla bla havregryn slogs jag av idén att ersätta det vita sockret med muscovadosocker istället. Så fick det bli. Efter att blandat till smeten och smakat av den kände jag att smaken togs över lite grann av muscovadosockret så jag ökade på mängden kakao.

Receptet blev efter lite justeringar så här:

Chokladbollar deluxe
100 g smör
1 dl muscovadosocker
3 dl havregryn
2,5 msk kakao (gärna kvalitetskako som Valrhona)
1 tsk vaniljsocker
2 msk kallt kaffe

Blanda ihop alla ingredienserna förutom kaffet i en bunke och knåda ihop allt till en sammanhängande smet. Häll på det kalla kaffet och blanda ut det i smeten. Rulla runda fina bollar och lägg på en tallrik med kokos. När bollarna är rullade så lägg in dom i kylen.

Chokladbollar deluxe!

Nu är det kanske inte den bästa säsongen att publicera detta inlägg men håll till godo!

Flasktappning: Dark as hell

Smakprov!

Så blev det äntligen dags för att lägga delar av vårat monster till Imperial Stout på flaska som vi bryggde i början av januari. Mer information om hur vi delade upp det här ölet i olika delar med olika smaksättningar hittar ni i omtappningsinlägget.

Den här gången blev det bara flasktappning av chipotle och rostad kokos. Båda versionerna smakade mycket lovande med fördel till rostad kokos. Gav ytterligare en dimension av rostat till ölet. Fanns en liten hinna av fett på ytan av kokos versionen men inte mer. 5 dagar fick dessa ingredienser ligga i jäshinken. Vi valde att kolsoresätta detta ölet med 4,5g socker/l.

Kan bara konstatera att det var tur att jag efter att ha hittat den här rekommendationen minskade ner mängden melass från 1,8 kg till 1,7 kg. Det är ju alltid så när man tillsätter någon ingrediens utöver dom vanliga att man får tänka till så man vare sig får för mycket eller för lite. Melass är väldigt smakrikt så jag tog det säkra före det osäkra och lade inte i mer än vad som var rekommenderat. 22g/l verkar vara ett bra gränsvärde vad vi hittils kan bedömma. Har man en lite mindre smakrik imperial stout eller någon annan stil så bör man dock minska ner på mängden tror jag. Risken är att det annars tar över fullständigt, smakmässigt.

Nu får det här ölet ligga på flaska tills hösten innan det är dags för provsmakning.

Omtappning: Dark as hell

Dags för en omtappning av vår riktigt mörka imperial stout med melass som vi bryggde i början av januari. Omtappning är inget vi normalt sett gör men när vi skall lägga i lite roliga grejer i brukar vi tappa om för att inte ölet skall behöva ligga på jästkakan allt för länge.

Den här gången delade vi upp ölen i fyra olika jäshinkar enligt följande:

• 15 liter med franska mediumrostade ekkuber indränkta i mörk rom (Dictador 20 YO 0.5g ekkuber/l).
• 15 liter med två stycken chipotle frukter. 
• 15 liter med ett 400g rostad kokos i en humlekokpåse.
• 30 liter neutralt/obehandlat.

Rostning av kokos.

Ett försök att få bort lite fett från kokosen.

Jag valde att rosta kokosen i stekpannan på mediumhög temperatur (6-7 av 9 på vår induktionshäll) tills dess att färgen var lite gyllenbrun eller mer. Kokos innehåller som bekant en hel del fett och det kan härskna och leda till otrevligheter i det färdiga ölet. För att minska mängden fett ner i ölet så placerade jag all rostad kokos i ett tunt lager på hushållspapper och där fick det ligga i ungefär 24 timmar. Efter det åkte det ner i en plastpåse. Naturligtvis fick jag inte bort allt fett på det här sättet men det kanske räcker. Alternativt så får man göra ett fettfritt smakextrakt nästa gång. Men kokos delen är bara 15 liter av sammanlagt 75 liter så om det skiter sig med den delen så är det inte hela världen. Kul experiment blir det i alla fall. :)

FGt på det här monstret blev 35. Med ett OG på 104 så blir det en alkoholhalt på 9,1% och en utjäsning på relativt låga 64%. Inte så förvånande med tanke på mängden specialmalter i receptet.

Versionerna med chipotle och kokos kommer vi flasktappa om några dagar. Resten får ligga på jäshink i två månader.

Bryggning: Vanliga nyböjarfrågor, missförstånd, fel och myter

Det finns många frågor, missförstånd och myter som vanligtvis dyker upp hos folk som inte sysslar med hembryggning av öl eller är nybörjare. Har gjort mitt bästa att lista dom vanligaste som brukar dyka upp i olika hembryggarforum.

Som nybörjare är frågorna många.

Vi börjar med frågorna:

Är det svårt att brygga sitt egna öl?
Allt är relativt men har man gjort processen några gånger eller gått någon hembryggarkurs så är det inte särskilt svårt. Börja kolla på sidan shbf.se om du inte har någon kompis eller någon annan som redan brygger.

Är det lagligt att brygga sitt egna öl?
Enligt Sveriges lag så är det helt lagligt att brygga sitt egna öl för "egen konsumtion". Vad egen konsumtion är mer exakt i antalet liter är dock inte  tydligt specificerat. Du får dock aldrig sälja det du bryggt, för det krävs ett antal tillstånd.

Blir hembryggt öl verkligen gott?
Ja, det är fullt möjligt att brygga ett öl själv som smakar lika bra eller tom bättre än ett öl köpt på systemet.

Tar det lång tid att brygga ett öl?
Ja, räkna kallt med en 8 timmar första gången om du gör en heltmaltsbryggning. Den stora tidsboven är oftast uppvärmingstider. Läs gärna inlägget om tidseffektivisering. Sen tillkommer ytterligare tid för flasktappning.

Varför blir mitt öl grumligt?
Det finns flera faktorer som påverkar blankheten/klarheten. Läsa gärna inlägget om blankhet/klarhet. Men vanligast är att man kyler ölet för långsamt. Bygg en ordentlig spiralkylare men kraftiga prisolrör! Inlägget om kylning innehåller även en del tips.

Hur mycket öl skall jag brygga?
Är ju helt upp till var och en att bestämma och beror om du brygger ensam eller med någon kompis och hur ofta. Mitt personliga råd är att sikta på minst 10 l, gärna 15 l ner i jäshinken. Recepten blir enklare att göra och felmarginalerna blir större ju större volym man kör.

Jag har fått OG 45 istället för det estimerade 65. Varför?
Du har av någon anledning fått ett väldigt dåligt utbyte/effektivitet av din malt. Detta kan bero på många saker. Läs gärna inlägget om utbyte/effektivitet. En annan orsak kan vara felaktigt inställda volymer i ditt receptprogram.

Måste jag vattenbehandla min första sats?
Troligtvis inte om du inte har något väldigt speciellt vatten. Har du vanligt kommunalt vatten (mineralfattigt) så är svaret till 99,9 % nej. När du bryggt några gånger och kommit in i grejerna kan du sätta dig in i ämnet för att se om det är något du behöver justera eller om det skulle kunna förbättra någon specifik typ av ölstil.

Mitt förra öl stod och bubblade i 4 dagar men detta ölet har nu stått i 14 dagar och bubblar fortfarande. Är något fel?
Nej, jäst är en levande organism som är svår att förutse exakt och olika jäster, omgivande temperatur, mängden specialmalt och stryka på ölet gör att vissa tar kortare tid, andra längre tid. Har personligen varit med om ett öl som det bubblat i jäsröret efter 5 veckor.

Är det risk för att ölet blir dåligt om det står för länge på jäshink?
Beror på hur länge så klart, men ett öl kan enkelt stå 4-6 veckor på jäshink utan risk. Risken för autolys, dvs att jästen äter sig själv och producerar felsmaker är i stort sett obefintlig. Detta är en myt som troligtvis kommer av att kvaliten på jästen "för i tiden" var sämre.

Det har slutat bubbla i jäsröret nu, är det färdigt? Kan jag flasktappa?
Troligtvis är merparten av omvandling från socker till alkohol nu gjort av jästen. Men det skadar inte att låta jästen "rensa upp" efter sig. Låt gärna ölet ligga i 2-3 veckor på jäshink beroende på hur starkt det är och vilken stil. Det kommer inte göra ölet sämre på något sätt. Riktigt starka öl kan gott stå 5-6 veckor på jäshink. Viktigt att det har slutat jäsa helt och hållet innan man flasktappar. Annars riskerar man flaskbomber...

Min Imperial Stout med OG 100 har stannat på 35!
Antingen har du använt en jäst med för låg förjäsbarhet, använt för mycket specialmalt eller mäskat för högt och på så sätt påverkat utjäsningen negativt. Troligtvis blir ölet bra ändå. Att tillsätta en jäst med en högre förjäsbarhet och hög alkohol tolerans kan vara en lösning. För mer information om utjäsning läs gärna detta inlägget.

Låg ABV trots att jag träffade OG (högt FG).
Se frågan och svaret ovan.

Mitt FG stämmer inte med det som står i BeerSmith! Varför?
Troligtvis inget problem. BeerSmiths uppskattning är långt ifrån korrekt och vetenskaplig. Kolla istället på din jäst förjäsninggrad istället. Ta den procentsatsen gånger ölets OG och du har mängden punkter som ölet borde jäsa ut. Har du hamnat inom stildefinitionens ramar för FG?

Skall jag koka humlen som jag torrhumlar med?
Nej, då försvinner mycket om inte allt av det goda från humlen.

Hur torrhumlar jag?
Efter 3 veckor på jäshink, lägg humlen i en kokad humlepåse tillsammans med någon lämplig rengjord tyngd (glas eller metall). Efter 4-5 dagar (finns många åsikter om antalet dagar, börja här och testa dig fram) plocka upp påsarna och flasktappa. Klart!

Är det risk för infektion om jag torrhumlar?
I stort sett obefintlig. Koka dock gärna humlepåsarna (utan humle) som du lägger kottarna i.

Skall jag torrhumla med pellets eller kottar?
Vad jag kommit fram till fungerar båda. Pellets går dock snabbare att torrhumla med.

Jag har ett jättelågt SG efter lakning. Varför?
Har du krossat malten? Malten behöver krossas för att vattnet skall kunna tränga in i kornet ordentligt.

Nu går vi vidare med missförstånd och myter:

Mitt öl blir bra om jag använder många maltsorter och stora mängder karamellmalt.
Troligtvis inte. Färre och mer av rätt sorter kommer troligtvis ge dig ett bättre öl med distinktare smaker. Försök ha ett syfte med varje maltsort. Läs också gärna inlägget om receptdesign.

Omtappning/sekundärjäsning är viktigt.
Nej, du behöver inte ägna tid åt detta onödiga steget såvida du inte skall långlagra ölet i jäshinken.

Koket karamelliserar ölet
Nej, så är inte fallet och det är en myt. Inlägget om vad som händer under vörtkoket innehåller mer information i ämnet.

Detta är de vanligaste frågor och missförstånd som jag hittat. Har ni några fler som borde vara med så hör gärna av er!

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Bryggning: Få maximal kyleffekt och smidighet ur din plattvärmeväxlare

Vi har ju ett tidigare inlägg om hur man får en snabb kylning med kylspiral så nu är det dags för ett inlägg som berättar hur du får ut maximalt ur din plattvärmeväxlare!

Vår plattvärmeväxlare med alla kopplingar.

Följande faktorer påverkar kyleffekten ur ett kylsystem med plattvärmeväxlare:

Kylvattnets temperatur
Oavsett om du använder kylspiral eller plattvärmeväxlare så är kylvattnets temperatur den enskilt största faktorn som påverkar kylningen. Är kylvatten 18C tex så kommer det ta väldigt lång tid innan din vört har kommit ner till den temperaturen om den gör det överhuvudtaget. Men vad kan man då göra åt detta undrar kanske du nu? Ja, om inte något av tipsen nedan hjälper för att korta ner kylningstiden kan det vara en idé att koppla in en mindre spiralkylare innan plattvärmeväxlaren som skall kyla ner vörten. Denna mindre spiralkylare lägger man sedan i ett isbad och kopplas på kylvattnet innan plattvärmeväxlaren. Detta kallas wort pre chiller på engelska och en hyfsad översättning borde bli förkylare. Vi använder en förkylare själva på den varmare delen på året. Varje enskild grad i kylvattentemperatur kommer göra skillnad för kylningen.

Rengörning
Kanske inte den roligaste punkt nummer 2. Men rengörningen är plattvärmeväxlarens akilleshäl jämfört med kylspiral. Du vill helt enkelt ha in så lite partiklar och annat skräp som möjlig i den plattvärmeväxlare. Att ha en bazookafilter i sin kokgryta är en bra början. Använder man pellets bör man överväga humlekokpåser eller något ytterligare filter. Avsluta också varje bryggning med en rengörning av hela kylsystemet med PBW. Och innan kylsystemet används under bryggdagen bör man göra igenom systemet igen fast med StarSan. Detta för att göra rent systemet efter bryggningen och desinficera systemet innan användning.

Storleken på plattvärmeväxlare
Har du redan en plattvärmeväxlare så är det lite sent att läsa detta nu men har du ingen men funderar på att skaffa en så kan det vara bra att veta att ju större (fler plattor och längden) plattvärmeväxlare desto mer kylyta för du och därmed snabbare kylning. Problemet är dock att det är inte helt enkelt att tömma ett kylsystem med plattvärmeväxlare helt och hållet. Enkelt förklarat, liten plattvärmeväxlare innebär mindre svinn än en stor plattvärmeväxlare. Om du överväger att gå upp i volym får du också ta med detta i dina beräkningar. För att få lite hjälp med storleksbedömningen så kan ni kolla på följande länk.

Dimensionerna på slangarna för kylvatten och vört
Genom att ha grova slangar till både kylvatten och vört som kommer flödet i kylsystemet bli snabbare. Använd därför så grova slangar som du kan så inte det blir en begränsande faktor.

Dimensioner på slangnipplar
Slangnipplar kostar inte nämnvärt mycket och att köpa större diameter är inte heller en nämnvärt mycket större kostnad. Så köp så stor diameter på slangnipplarna som dina slangar ovan klarar av. Det kommer göra att du kommer kunna få igenom en större mängd kylvatten och vört under en kortare tid och därmed snabbare kylning. Dessutom kommer du nyttja dina grova slangars potential till fullo. Hellre att du har för grova slangnipplar och slangar så att du har ett för snabbt flöde och vid vissa tillfällen får justera ner flödet än att du har för smala slangnipplar och slangar.

Skaffa en pump
Har man gjort investeringen som det innebär med plattvärmeväxlare så är en pump en stark rekommendation från vår sida. Självfall i all ära men i vissa system så funkar inte det alls eller fullt ut. Med en pump så har du en konstant flöde som du kan räkna med under alla omständigheter. Och dessutom kommer en pump föra över mer vört än vad självfall kommer göra.

Skaffa kulventiler 
Oavsett om du har pump eller ej så rekommenderar vi att du skaffar kulventiler till ditt kylsystem. Både på grytan, utgående på plattvärmeväxlaren och utgående på kylvattnet. På så sätt kommer du kunna reglera temperaturen på den nerkylda vörten på en smidigare sätt under hela bryggsäsongen (olika temperaturer på kylvattnet). Dessutom kostar det inte nämnvärt mycket att köpa några kulventiler på ebay. Titta gärna på vårat inlägg om våra kopplingar till vår plattvärmeväxlare och pump för inspiration.

Ölets OG påverkar kylningstiden
Detta är inte ett tips utan snarare en påminnelse om att ölets OG påverkar kylningstiden. Så brygger man ett hög OG öl så kommer kylningen ta längre tid. Var beredd på detta och tänk över om du behöver förbättra kylningen på något sätt.

Detta var de olika punkter som vi har kommit fram till påverkar kyltiden med plattvärmeväxlare. Vad tycker ni? Stämmer saker och ting? Har vi missat/glömt något?

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Utrustning: Vi har skaffat en förkylare

Som alla hembryggare känner till så går det inte lika bra att kyla sitt öl på sommaren som på vintern eftersom kyl(kran)vattnet är varmare då.

Detta har vi själva märkt och har därför försökt planera in öl som kräver lite högre jästemperatur på den varmare delen av året. Men det är ju inte alltid som det går att planera så det blir så. Eller för den sakens skulle känner för att brygga något mer varmjäsande just då. Men vad gör man då om man vill kyla ner ett öl till 18C och kylvattnet håller 20C? Jo, man installerar en förkylare.

Men vad är en förkylare? Jo, det är någon form av kylare som man kopplar in innan den ordinarie kylaren på kylvattnets ingång. Denna lägger man sedan i en hink som man lägger vatten och mängder av isbitar i. På så sätt kommer man kyla ner kylvattnet och det kommer göra att kylningen går snabbare och i vissa fall avgör om man kan kyla ner till önskad temperatur eller ej.

Vår gamla kylare har nu blivit förkylare!

Vi har vid åtminstone ett tillfälle inte lyckats kyla ner vårat öl till önskad temperatur vilket gjort att det fick jäsa för varmt. Så för att råda bot på detta så kommer vi under den varmare delen av året använda oss av en förkylare. Detta blev en billig uppgradering för detta är vår gamla spiralkylare som vi använde innan vi uppgraderade till större volym. :)

Förhoppningsvis kommer den till användning till nästa bryggning!